SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-7567"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-7567" > Inventering av vatt...

Inventering av vattenvegetation i sju sjöar, Gotlands län 2016

Petersson, Magnus (författare)
Naturvårdsverket
 (creator_code:org_t)
Visby : Länsstyrelsen, 2017
Svenska 24 s.
Serie: Rapporter om natur och miljö, 1653-7041 ; 2017:16
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen var att undersöka förekomst, utbredning och eventuell förändring av makrovegetation i sju gotländska sjöar. De undersökta sjöarna var; Farnavik, Kölnings-hajd, Mavrajd, Sände träsk, Alningshajd, Trullträsk och Nackträsk.I de bedömningsgrunder som tagits fram för svenska sjöar rörande ekologisk status (Naturvårdsverket, 2007), tas inte hänsyn till gotländska sjöars (träsk) speciella egenskaper såsom att de ofta är grunda, näringsfattiga och artfattiga. Därför är bedömningsgrunderna inte applicerbara på gotländska träsk. I denna rapport görs istället en jämförelse av vattenvegetationen med tidigare undersökningar i förekommande fall.Vegetationen i Farnavik uppvisar viss förändring gällande artförekomst. Kransalgerna dominerar bottenvegetationen och utbredningen är stor. En art har försvunnit medan två tillkommit. Både rödsträfse och törnsträfse finns i Farnavik. Totalt finns fyra kransalgs-arter. Havsnajas har etablerat sig i träsket. Den närsaltsgynnade arten borstnate förekommer fortsatt i träsket men är inte dominerande och utgör inget hot mot övrig vegetation i dagsläget.Vegetationen i Kölningshajd har förändrats negativt gällande kransalgerna utbredning och täthet. Från att tidigare benämnts som "riklig undervattensvegetation…" uppgår täckningsgraden som mest till 5% av bottenytan. Individen är dock friska och ingen uppenbar förklaring finns för vegetationsförlusten. Strandvegetationen verkar oförändrad jämfört med 1986 års inventering.Vattenvegetationen i Mavrajd har förändrats positivt gällande kransalger. Undervattens-vegetationen består idag av två kransalgsarter, törnsträfse och rödsträfse, spridda främst i norr och sydvästra delarna av träsket. Dessutom finns friska och kraftiga plantor av havsnajas. Rikliga mängder med sjöplommon, en god indikator på låga närsaltshalter, förekommer likaså. Närsalts-gynnade arter (borstnate och vattenbläddra) har etablerat sig men utbredningen är begränsad.Vegetationen i Sände träsk verkar relativt stabil över tid. Förekomsten av vass har dock ökat. Den "omfattande undervattensvegetationen av kransalger" som nämns 1986 tycks bestå. Idag täcks stora delar av bottenytan av kraftiga bestånd av tre kransalgsarter, rödsträfse, törnsträfse och borststräfse. Endast få exemplar av den närsaltsgynnade arten vattenbläddra förekommer.Förekomsten av kransalger i Alningshajd är fortsatt god och i stort sätt hela träskets botten täcks av glesa mattor med lågvuxna kransalger däribland törnsträfse. Sjöplommon hittades, vilket indikerar låga närsaltshalter. Vattenbläddra och sötvattenssvamp har etablerat sig i träsket, dock i begränsad omfattning.Strandvegetationen i Trullträsk verkar stabil över tid. Däremot uppvisar undervattens-vegetationen negativa förändringar. Kransalgsbestånden är lågvuxna och bitvis glesa jämfört med de tidigare "synnerligen yppiga" bestånden. Den tidigare obevuxna randzonen mellan kransalgs-bestånden och strandkanten domineras idag av omfattande5borstnatebestånd. Borstnate är när-saltsgynnad. Samtidigt hittades sjöplommon, vilka används som indikator för låga närsaltshalter.Referensmaterial rörande vattenvegetation i Nackträsk saknas. Träsket uppvisar flertalet indikationer på höga närsaltshalter. Trots det är kransalgsbestånden täta och väl utbredda. Både rödsträfse och törnsträfse förekommer. Havsnajas har begränsad utbredning i träsket.Törnsträfse hittades i fem av de besökta träsken; Farnavik, Mavrajd, Sände träsk, Alningshajd och Nackträsk. I rödlistan för 2015 klassas arten som Nära hotad (NT). I Sverige är arten känd från ett 20-tal aktuella lokaler. Det största hotet mot arten anses vara övergödningen varför sjöar där arten finns bör skyddas mot närsaltsutsläpp. Arten förekommer sannolikt även i andra gotländska träsk men kännedomen om artens utbredning är bristfällig.Rödsträfse hittades i fem av de besökta träsken; Farnavik, Kölningshajd, Mavrajd, Sände träsk och Nackträsk. Rödsträfse är generellt på tillbakagång i Sverige. Främsta orsaken tros vara övergödningen. Förekomst av arten är därför positiv.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Vattenvegetation
sjöar
Gotland
Farnavik
Kölnings-hajd
Mavrajd
Sände träsk
Alningshajd
Trullträsk
Nackträsk
kransalger
rödsträfse
törnsträfse
Flourishing Lakes and Streams
Levande sjöar och vattendrag

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Petersson, Magnu ...
Om ämnet
NATURVETENSKAP
NATURVETENSKAP
och Geovetenskap och ...
och Miljövetenskap
Delar i serien
Rapporter om nat ...
Av lärosätet
Naturvårdsverket

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy