Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts

• In this study population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified, and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. To allow application of known exposure-response functions for assessment of health effects this study exclusively focus on regional and urban background concentrations. Nearly the entire Swedish population was exposed to concentrations below the environmental standards, and 97 %, 78 % and 77 % was exposed to concentrations below the respective specifications of the environmental objective for NO2, PM10 and PM2.5. The highest concentrations of NO2 and PM were found in the most polluted central parts of our largest cities.Excess mortality was used as the main health indicator. The total number of excess deaths due to air pollution exposure was estimated to be 7600 in 2015. Of these, we estimated that approximately 3600 deaths per year were associated with exposure to regional background, 900 from local wood burning, 215 due to road dust and approximately 2850 deaths per year from vehicle exhaust.Based on these results the health impacts from exposure to NO2 and PM2.5 were conservatively estimated to cause socio-economic costs of ~56 billion Krona in 2015. Just absence from work and studies was estimated to cause socio-economic costs of ~0.4% of GDP in Sweden.

• Halterna av luftföroreningar i svenska städer är bland de lägsta i Europa. Trots detta överskrider föroreningshalterna i gaturum, särskilt kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10 och PM2.5), i vissa fall de miljökvalitetsnormer (MKN) för människors hälsa som gäller för utomhusluft.På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet kvantifierat den svenska befolkningens exponering för halter i luft av NO2, PM2,5 och PM10 för år 2015, beräknat som årsmedelkoncentrationer. Även de samhällsekonomiska konsekvenserna av de uppskattade hälsoeffekterna har beräknats.För att kunna applicera kända dos-responsfunktioner för bedömning av hälsoeffekter från exponering för luftföroreningar har vi i den här studien fokuserat på halter i urban och regional bakgrundsmiljö. Halter i gaturum inkluderas inte. Resultaten visar att halter av de undersökta föroreningarna i bakgrundsluft år 2015 generellt var låga, med halter långt under respektive MKN i större delen av landet. Föroreningskoncentrationerna i bakgrundsluft låg också långt under preciseringarna i miljökvalitetsmålet Frisk Luft för alla undersökta föroreningar, med undantag för en liten sträckning längs den svenska västkusten och Skåne, där partikelkoncentrationerna låg på samma nivå som miljökvalitetsmålet. Det bör noteras att PM2.5-halterna kan vara något överskattade i kustområdena på grund av havssalt, vilket kan påverka den PM2.5/PM10-kvot som används för att beräkna PM2.5 i denna studie.Nästan hela den svenska befolkningen exponerades för koncentrationer under MKN, med 97 %, 78 % och 77 % utsatta för koncentrationer även under miljökvalitetsmålets preciseringar för NO2, PM10 och PM2.5. Exponeringen för de högst koncentrationerna sker i de mest centrala delarna av våra största städer.8Jämförelse med bedömningen 2010 visar en svag ökning i medelexponeringen för NO2 och PM för Sveriges befolkning. För NO2 fann vi även en svag ökning av andelen av befolkningen som exponerades för halter över miljökvalitetsmålets preciseringar. För PM noterade vi istället en minskning på upp till 5 % av andelen av befolkningen som exponerades för halter över miljökvalitetsmålets preciseringar. Partiklar visar en trend mot lägre halter, vilket innebär en minskning i exponering för de högsta halterna, samtidigt som exponeringen för halter strax under miljömålets precisering ökar. Den något ökande medelexponeringen för PM kan förklaras med att befolkningen växer och urbaniseringstrenden medför att fler utsätts för de relativt höga halterna i städernas centrum. Medan lokala källor har begränsat inflytande på de minsta partklarna, bidrar de med huvuddelen av NO2, speciellt i städer. Den något högre exponeringen för NO2 är därmed främst kopplad till en ökning av lokala källor, som till exempel mer trafikarbete och fler dieselfordon. Detta, i kombination med urbaniseringen, medför en ökning i antal människor exponerade för de högre halterna i städernas centrala delar.Förhöjd dödlighet är oftast det viktigaste ohälsomåttet. Vi uppskattar att omkring 3600 dödsfall per år kan tillskrivas exponeringen för den regionala bakgrundshalten (långdistanstransport) av PM2.5. I genomsnitt motsvarar varje dödsfall en förlust av drygt 11 levnadsår. Den totala exponeringen för PM2.5 i Sverige beräknades nyligen i en EU-rapport leda till strax över 3700 dödsfall per år om riskökningen är lika för alla källor och haltbidrag. Vi antar att lokalt genererade partiklar (vägdamm, vedrök och avgaspartiklar) har olika effekt per haltökning på dödligheten, men har problem att finna specifika samband som publicerats. Avsaknaden är ännu mer tydlig beträffande effekterna på sjuklighet. Medvetna om osäkerhetsfaktorerna uppskattar vi att exponeringen för partiklar från vedeldning ger upphov till över 900 dödsfall per år, men i detta fall är exponeringsuppskattningen särskilt osäker. Utifrån exponerings-responssambandet i en svensk studie beräknas vägdamm ligga bakom 215 dödsfall per år. Vi tror att effekten på dödligheten till följd av lokalt genererade fordonsavgaser bäst beräknas med exponerings-responsfunktionen för inomstadsvariationen i kvävedioxid, vilken också kan inkludera effekter av kvävedioxid i sig. Vi uppskattar att bilavgaserna leder till cirka 2850 dödsfall per år, men alternativa riskfunktioner skulle resultera i 15-30% lägre skattningar.Det totalt beräknade årliga antalet dödsfall till följd av luftföroreningarna uppskattas till 7600 för 2015. Den betydande ökningen jämfört med beräkningen för 2010 förklaras inte främst av ökad exponering, utan beror på att antaganden om relationerna mellan exponering och ökad dödlighet har reviderats. Ifall vi i tidigare rapport för 2010 hade antagit att hela det lokala tillskottet av NO2 påverkar mortaliteten utan någon tröskel, så hade antalet beräknade dödsfall relaterade till NO2 blivit nästa lika högt som för 2015.Hälsoeffekter från förhöjda halter av NO2 och PM2.5 kan med konservativa bedömningar skattas orsaka samhällsekonomiska kostnader på ca 56 miljarder svenska kronor år 2015. Enbart produktivitetsförluster från sjukfrånvaro kan uppskattas orsaka samhällsekonomiska kostnader på ca 0,4 % av BNP i Sverige.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

NO2

PM2.5

PM10

particles

air quality

population exposure

health impact assessment

risk assessment

socio-economic valuation (NO2

PM2.5

PM10

partiklar

luftkvalitet

befolkningsexponering

hälsoeffekter

samhällsekonomiska konsekvenser; Sweden (Sverige)

Health

Hälsorelaterad miljöövervakning

Clean air

Frisk luft

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)