Naturvärden i Kagghamraån

• Kagghamraån är ett vattendrag i sydvästra Stockholms län med stora naturvärden. Mest känd är den väl för den egna havsöringsstammen som genom åren uppmärksammats och vårdats på många sätt. Vattendraget har fyra huvudarmar, Skälbyån-Axån, Norrgabäcken, Uringebäcken och Brinkbäcken där de senare tre rinner in från öster. Som vanligt under högsta kustlinjen ligger jordbruksmarken längs vattendragen i dalgångarna medan skogen på bergshöjderna och de näringsfattiga grusåsarna. Området är glest befolkat, enda större samhälle är Vårsta vid Malmsjön i nordväst. I nordost är en utbyggnad på gång på gamla Tullinge flygfält men i övrigt är området avsatt som ”Bevarande landsbygd” och ”Bevarandeområde” i Botkyrka kommuns översiktsplan från 2002. I aktualitetsförklaringen från 2006-05-30 anges att det generella bevarandeområdet för landsbygden fortfarande är aktuellt men direktiven bör bli tydligare för delområdena. Av de större sjöarna kan Stora och Lilla Skogssjön betecknas som näringsfattiga medan Malmsjön var kraftigt övergödd från jordbruk och enskilda avlopp. Getarens omgivningar borde betyda att den inte skulle vara så belastad men viss jordbruksmark/golfbana och tidigare ett sämre fungerande reningsverk vid Lida har tillfört lite för mycket näring till sjön.Området norr om Lida vid sjön Getaren är viktigt för regionens friluftsliv. Söder om Getaren, ner mot Stora och Lilla Skogssjön finns ett sammanhängande skogsområde av ”vildmarkskaraktär” som kommunen vill ge naturreservatsskydd eller annat skydd. I hela området finns numera gott om bäver.Skyddsvärda arterI Länsstyrelsens översikt över ”Värdefulla sjöar och vattendrag” nämns följande skyddsvärda arter; stensimpa, havsöring, nissöga, flodkräfta, flodnejonöga, snäckan Valvata macrostoma, nattsländan Lype reducta, dagsländan Caenis robusta, musslan Musculinum lacustre samt spetsfläckad trollslända.VattenföringKagghamraån är inget stort vattendrag, medelvattenflödet vid utloppet i havet ligger runt 0,6 m³/s. Variationerna i flödet är däremot stora, högsta årsmedelflödet under den senaste tjuguårsperioden, 1994, var fyra gånger så högt som under året med lägsta medelflödet, torråret 1996. Inom åren är variationerna mycket större. Under 2006 var högsta flödet vid Saxbro, 2,57 m³/s, 70 gånger så högt som det lägsta flödet, 0,037 m³/s. Saxbro är SMHIs mätstation strax nedströms Uringeåns inflöde i huvudfåran. Flödet vid utloppet är beräknat genom multiplikation av värdena vid Saxbro med faktorn 1,225.Variationerna i flödet påverkar livet i ån. Höga flöden ger mekanisk påfrestning på ån och flyttar material. Låga flöden ger uttorkade ytor på bottnen, ofta höga temperaturer och risk för syrgasbrist. Många arter har anpassat sig till dessa variationer och vissa har gjort detta till en konkurrensfördel gentemot andra arter. Ändå ger utpräglade torrår ofta sämre resultat för återväxten för till exempel öring.Vattenmyndighetens bedömningKagghamraån, som hos vattenmyndigheten kallas Saxbroån, har klassen måttlig ekologisk status och problemet är övergödning. Uppnåendet av kvalitetskravet för sjön är framskjutet till 2021 med grunden ”Tekniskt omöjligt”, Ekonomiskt orimligt” och ”Naturliga förhållanden”. Den kemiska statusen är god

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Miljöövervakning

Miljöövervakning

Regional miljöövervakning

Regional

Sveriges miljömål

Environmental Objectives

Flourishing Lakes and Streams

Levande sjöar och vattendrag

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)