Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs

• De politiska mål som finns nationellt och internationellt för en ökad andel förnyelsebar energi förutsätter en omfattande anläggning av energiproduktion på lokal nivå. Dessa anläggningar berör oundvikligen lokalsamhällets olika grupper – deras kultur, ekonomi, sociala verksamhet, och deras uppfattningar om miljöproblem såväl som naturvärden. Detta gäller anläggningar för alla energikällor, inte minst vindkraft. Vindkraften har tidigare setts som småskalig, eftersom den ofta etablerats som enstaka eller några få vindkraftverk. På senare år har mer storskaliga vindkraftprojekt planerats och anlagts, vilket gjort vindkraften mer påtaglig för lokalsamhället och dess invånare. Den här rapporten baseras på en studie av lokalsamhällets röster om en speciell sorts vindkraftsetablering, storskalig vindkraft till havs – eller i våra specifika fall – i sund.Syftet med rapporten är att undersöka mötet mellan olika aktörer; beslutsfattare, befolkning och entreprenörer, kring två vindkraftprojekt: Lillgrund vindkraftpark i Öresund och Utgrunden II i Kalmarsund. Rapporten är tänkt att ge en förståelse för attityder, risk- och möjlighetsuppfattningar hos olika lokala aktörer i de två fallen. Begreppsliga verktyg har vi hämtar från teorier om attityder, värden och deliberativ demokrati, samt från vår egen begreppsutveckling i en tidigare rapport (Klintman & Waldo, 2008). Eftersom undersökningens mål varit att söka olika aktörers egna formuleringar av problem och möjligheter kring projekten har de studerats med hjälp av kvalitativa metoder. Tre typer av insamlingstekniker har använts: dokumentanalys, fältobservationer och djupintervjuer. Rapporten bygger inte på statistiskt generaliserbara data om allmänhetens attityder.Både positiva och negativa attityder till de två vindkraftprojekten har analyserats. De positiva attityderna bygger främst på etiska värden (vindkraften ses som en miljösund kraft som man bör satsa på) och för vissa även på materiella värden (projekten kan medföra arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i lokalsamhället). De negativa attityderna bygger på estetiska värden (man upplever att utsikten förstörs och att lokala naturvärden hotas) och på en kombination av materiella och etiska värden (vindkraften ses som olönsam och ineffektiv). Analysen visar att det finns behov av ökad kunskap, både genom förmedling av fakta om vindkraftens ekonomiska och tekniska förutsättningar och genom att öka kunskapen om allmänhetens uppfattningar om vindkraftprojekt. Studien pekar därmed på behovet av en kunskapsförmedling där allmänhetens erfarenheter tas tillvara.För att få en god uppfattning om olika aktörers attityder till ett vindkraftprojekt räcker det inte att se till om det finns ett aktivt motstånd mot projektet eller inte. Som denna såväl som tidigare studier visar vore det felaktigt att tolka en passiv lokalbefolkning som en stödjande aktör. Det är viktigt att ta reda på i vilken utsträckning det finns stöd respektive avståndstagande till projektförslaget och vilka grunder detta har.En väsentlig del av kritiken mot vindkraften baseras på att den inte ses som ett effektivt och ekonomiskt sätt att producera energi. Det är därför viktigt att legitimera de ekonomiska stöd som riktas mot vindkraften och tydligt redovisa fakta om miljönytta, lönsamhet och effektivitet med ett specifikt projektförslag. De negativa känslorna till vindkraftprojekten är ofta nära förknippade med estetiska värden och projektens storskalighet ger upphov till en större tveksamhet och oro för visuellt intrång. Det är därför centralt att ta människors upplevelser på allvar i handling. Exempelvis genom att föra en dialog kring ett specifikt projekt ur estetisk synvinkel för att fastställa vilka lokala värden och upplevelser det är som hotas, och hur projektet skulle kunna utformas eller genomföras annorlunda.Hur människor ser på relationen, och balansen, mellan vindkraftsetableringens möjligheter och risker bör vara en central del av dialogen som rör vindkraftprojekt.Det är viktigt att de risker som olika aktörer upplever identifieras och får utrymme i planerings- och beslutsprocessen, även om entreprenören och myndigheterna inte uppfattar dessa risker. I det lokala sammanhanget kan uppfattningar om möjligheter fungera som motvikt till de negativa effekter som kanske förknippas med etableringen. Det är fördelaktigt om dessa identifieras i dialog med lokalsamhället och tydliggörs av entreprenörer och myndigheter.Den här studien, liksom tidigare studier, visar att brister i lokala aktörers möjligheter att delta i planerings- och beslutsprocessen inte sällan överskuggar det konkreta slutresultatet, i det här fallet en vindkraftpark. De båda projekt som vi studerat vilar på centrala beslut. Givet den starkt ökade roll som vindkraften enligt nationella beslut ska spela för energiförsörjningen är det kanske omöjligt att undvika att vissa beslut fattas på central nivå. Det medför emellertid begränsningar av berörda aktörers möjligheter att delta i och påverka planerings- och beslutsprocessen. Dessutom innebär det en utmaning för entreprenörer att skapa delaktighet i processen. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraftprojekt gör att man från lokal nivå kan påverka beslut om vindkraftsetablering i den egna kommunen. Detta ställer ökade krav på centrala myndigheters förankring av nationella utbyggnadsplaner och på entreprenörers förankring av lokala projekt.Vår analys visar att en god förankring av ett vindkraftprojekt bygger på att de berörda blir informerade i ett tidigt skede och ges möjlighet att delta i planerings- och beslutsprocessen. För att skapa delaktighet är det viktigt att deltagandet bygger på en dialog där alla deltagare går in i samtalet med en öppenhet för att nya fakta och perspektiv kan få dem att ändra åsikt, och att allas erfarenheter och farhågor möts med respekt. I både denna rapport och i Klintman & Waldo (2008) har vi betonat det ekonomiska deltagandets potential för ett aktivt, lokalt engagemang i vindkraftsfrågor. I den här rapporten vill vi även betona vikten av att skilja mellan olika former av ekonomiskt deltagande. Ekonomisk kompensation kan – om den ges vid fel tillfälle – uppfattas som muta, medan ett tidigt ekonomiskt deltagande, genom exempelvis andelsägande, kan fungera som engagerande på ett konstruktivt sätt. Försök med olika typer av deltagande, från lokal dialog till delägarskap, är faktorer som det behövs betydligt mer kunskap om.Sverige har, som vi redan nämnt, ambitiösa planer för utbyggnaden av vindkraften. Detta ställer höga krav på både lokala myndigheter och entreprenörer i planeringsprocessen. Som vi har visat bygger motståndet mot vindkraft för en del människor på starka värden, som är viktiga att respektera. För en framgångsrik utbyggnad är valet av platser och former för etablering avgörande.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Vindval

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)