Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM

• Generellt sett ligger värdena analyserade av de olika laboratorierna på liknande nivåer. Deämnen som utmärker sig genom att ha sämst överensstämmande resultat är Ni och Cr. Detskulle kunna förklaras av att dessa två ämnen förekommer i låga halter i miljön och därför ärsvåra att analysera. Resultaten för dessa ämnen är systematiskt lägre från ITM jämfört medSLU. Resultaten för Ni och Cr stämmer bättre överens i det materialet som analyserats avbåda laboratorierna åren 1999-2000. Denna skillnad beror sannolikt på att ITM sedan dessförändrat analysmetoden för dessa två ämnen.Korrelationer mellan resultaten från ITM jämfört med SLU har varit svårare att visa förblåmussla, abborre och sillgrissla inom den här studien. Förklaringsgraden (r2) är generelltsett lägre än för strömming och torsk. Det kan bro på att dessa matriser kommer från endasten lokal vilket innebär att det är få individer som ingår i regressionsanalysen samt attkoncentrationsspannet blir mindre vilket gör det svårare att få signifikanta resultat. Förabborre och mussla är det heller inte samma individer som har analyserats av de olikalaboratorierna utan det är medelvärden från samma fångsttillfälle som har jämförts, vilketskulle kunna leda till en sämre överensstämmelse mellan analysresultaten. Det syns dockingen tydlig skillnad i överensstämmelse mellan laboratorierna då man jämför strömming frånLandsort där det inte är samma individer som analyserats mot de övriga tre strömmingslokalernadär samma individer analyserats.I och med att ITM har tagit över analys av metaller inom det marina övervakningsprogrammetfrån SLU är det viktigt att dessa resultat kan anses jämförbara i tidsserieanalyserna. Dentemporala utvecklingen av koncentrationer av metaller i den svenska marina miljön ska kunnabeskrivas utan att påverkas för mycket av analysskillnader mellan laboratorierna. För attminimera denna påverkan har resultaten från de linjära regressionsanalyserna samt t-test förkvoter mellan de två laboratorierna applicerats på tidsserieanalyserna för att undersöka vilkenjustering av resultat som ger bäst resultat. I fallet för Cd i strömming ger en korrigering för ettsignifikant resultat från regressionsanalysen en förbättring (minskning) avvariationskoefficienten, från 43% till 38%, 50% till 41%, 35% till 32%, 32% till 29% förrespektive lokal (Fig. 1 och 2). Korrigering med kvoten mellan SLU och ITM, signifikantskild från 1, ger en liten förbättring av variationskoefficienten, (SD(lr)), för Landsort ochUtlängan från 35% till 34%, 32% till 31% för respektive lokal (Fig. 1 och 3).Utifrån tester med att applicera de olika resultatjusteringarna på tidsseriedata visar det sig attdet bästa alternativet är att räkna om resultaten från SLU med resultaten från signifikantaregressionsanalyser. Vid icke-signifikanta resultat för regressionsanaslysen ger en korrigeringför kvoten; om den är signifikant skild från 1, i de flesta fall bättre resultat i tidsserieanalysen,än om ingen korrigering görs. I de fall där inga tillförlitliga resultat erhållits lämnas dataojusterade. För justering av tånglake som ej ingått i jämförelsen används resultat där allafiskarter behandlats tillsammans i analyserna

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

National

Nationellt finansierad miljöövervakning

Kust och hav

Coast and sea

Metaller och organiska miljögifter i biologiskt material

Metaller och organiska miljögifter i biologiskt material

Hav i balans samt levande kust och skärgård

A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos

A Non-Toxic Environment

Giftfri miljö

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)