Förutsättningar för användning av rörflensbriketter och hackad rörflen i mindre värmecentraler

• Rörflen är en energigröda som bedöms ha bra förutsättningar att odlas i både norra och södra Sverige. Vid introduktion av ett nytt bränsle som rörflen på värmemarknaden är det viktigt att klargöra bränslets förutsättningar att utnyttjas i befintliga mindre och mellanstora värmeanläggningar (50 kW-5 MW) som idag använder trädbränsle. I detta storlekssegment finns det anledning att tro att biobränslen med lägre kvalitet såsom rörflen kan komma att användas i större omfattning i framtiden än idag. Anledningen är att dessa pannor ofta är installerade i lantbruk eller i mindre värmeanläggningar på landsbygden där åkergrödor finns lokalt tillgängligt. Åkergrödor som rörflen kommer åtminstone inledningsvis att finnas i små spridda volymer, samtidigt som de är skrymmande att transportera och bör därför förädlas eller användas i närheten av resursen. I den här studien har ingått att testa briketter samt bränslemixar av briketter och hackad rörflen i tre befintliga värmecentraler samt klargöra kraven för en tillfredsställande funktion och miljöprestanda. Därtill har ingått att göra briketteringstester med rörflen i en polsk skruvpress utvecklad för halm samt har tester med en balrivare utförts. Skruvpresstekniken är intressant för rörflen då den är enkel, lättskött och speciellt utvecklad för en småskalig produktion med stråbränsle som råvara. Briketteringsförsöket med rörflen i den här studien visar att tekniken fungerar bra med rörflen men att justering och längre tester krävs för att få en något högre volymvikt och en bättre hållfasthet på briketterna. Försöken med hackad rörflen visar att ett system med exakthackad rörflen är ett något kostnadseffektivare än rundbalning och sönderdelning i en balriv. Mixar av rörflensbriketter och träbriketter med upp till 20 % rörflen fungerade tillfredsställande i en 500 kW rosterpanna av trapprostmodell för trädbränslen. Dock krävdes viss ombyggnad av askutmatningssystemet. Att mixa trä och rörflen håller nere askhalten men påverkar askkemin och tenderar att sänka initiala asksmälttemperaturen jämfört med att använda 100 % rörflen. Vid en blandning av 20 % rörflen och 80 % trä sänktes den initiala asksmälttemperaturen från 1420 oC till 1190 oC. Rörflen har 15-20 gånger högre askhalt än träbriketter och 2-3 gånger högre askhalt än skogsbränsle (grotflis) vilket resulterar i tätare sotningsintervall, tömning av askcontainers, större slitage mm. För den närvärmeanläggning på 500 kW där testerna utfördes skulle en ökad drift och underhållskostnad med 20 % motsvara en extrakostnad på ca 100 kr/ton bränsle vilket idag skulle innebära en betalningsvilja för rörflensbriketterna på ca 1240 kr/ton (300 kr/MWh). Försöken med 100 % rörflensbriketter i en Catfirepanna för askrika bränslen visade låga och stabila värden på CO och stoft under mätperioden men höga oförbränthalter i askan på över 20 %, vilket tyder på att uppehållstiden för bränslet i pannan var för kort. Att blanda in hackad rörflen i befintliga mindre pannanläggningar för flis kräver även åtgärder för att få en jämn bränsleblandning och inmatning till pannan. Enligt resultaten i den här studien uppstod problem vid en inblandningsgrad på 20 % i en fliseldad anläggning på 400 kW p.g.a. stor askuppbyggnad i brännaren. Huruvida rörflen i framtiden kommer att användas som inblandning i befintliga anläggningar som använder trädbränsle idag eller i speciellt anpassade pannor föraskrika bränslen varierar från fall till fall men bedömningen är att anläggningar i den mindre effektklassen 50 kW-1 MW har bäst förutsättningar att använda rörflen i pannor speciellt anpassade för askrika bränslen. I effektklassen 1-5 MW bedöms även inblandningar motsvarande 10-20 % rörflen vara ett alternativ. Dessa anläggningar har bättre möjligheter att styra och kompensera för olika bränslekvaliteter och ojämnheter i bränslet. Detta förutsätter dock att rörflen kan hanteras på ett kostnadseffektivt sätt med fungerande transportörer och inmatning. Briketterna har här en

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

rap (ämneskategori)