Topos som meningsskapare : Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande geonom argumentation

• De flesta teorier om meningsskapande som är moderna inom ramen för den högskolepedagogiska diskursen i Sverige idag utgår från en perspektivisk kunskapssyn. Det kan emellertid vara svårt att realisera en didaktik som tar många synsätt på allvar i klassrummet utan att landa i hållningslös relativism. Det är detta övergripande problem som motiverar denna avhandling som anknyter till den retoriska toposläran. Den utvecklades som en kognitiv verktygslåda för tänkande och argumentation i problematiska, föränderliga och mångfacetterade frågor. Den byggde på antagandet att en fråga skulle kunna hanteras genom att teman, skäl och resonemangssätt som fungerat tidigare i liknande frågor skulle kunna ställas mot varandra i debatt och på så vis erbjuda en mångsidig perspektivprövning. Det finns skäl att anta att den därför också skulle kunna vara värd att pröva i arbetet med att utveckla en högskolepedagogik för problematisk kunskap och för en dynamisk värld. För att en sådan didaktik ska vara intressant bör den emellertid vara förankrad i en genomtänkt teori om meningsskapande. Det mer konkreta syftet med avhandlingen är därför att undersöka förutsättningarna för en sådan teori. Frågan som ställs är: Hur kan vi förstå meningsskapande om vi ser det genom toposbegreppets lins? Utifrån en undersökning av toposlärans framväxt och historiska kontext och en rekonstruktion av dess bakomliggande kunskapsteori föreslås en utvecklad toposmodell. Denna används sedan för att komplettera och vidareutveckla ett sociokulturellt och dialogiskt synsätt på meningsskapande, inspirerat av Bachtin. Till sist prövas dessa tankar som utgångspunkter för design av högskoleundervisning i seminarieform.

• Most theories of meaning making in Swedish higher education pedagogy today are based on a broadly perspective view of knowledge. But, in practical terms, how can academic teachers facilitate the inclusion of different perspectives that challenge one another in the classroom while avoiding anything-goes relativism? The present thesis seeks solutions to this problem in rhetorical theory and, more specifically, in the concept of topos. Topos theory was developed as a cognitive toolkit for thinking and reasoning about contingent and multifaceted matters. It proceeds from the assumption that issues can be fruitfully addressed through themes, arguments and reasoning methods previously shown to work for similar issues. The merits of the various topoi  could then be debated, thus allowing diverse perspectives to be tried out and scrutinised. I believe that topos theory may have much to contribute to pedagogy for higher education vis-à-vis problematic knowledge in a dynamic world. Such a theoretical enterprise, however, must be founded on a carefully developed theory of meaning making. The specific aim of the present thesis is to investigate the feasibility of such a theory. The main question is: How is meaning making to be understood from the viewpoint of topos theory? An overview of the emergence and historical context of the concept of topos, and a reconstruction of its underlying epistemology form the basis of a proposal for a novel/contemporary model. The proposed concept will be employed to advance a sociocultural and dialogic approach to meaning making, inspired by the work of Bachtin. Finally, these ideas will be used as vantage points for designing higher education seminars.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Rhetoric

topoi

critical thinking

learning

Aristotle

Meaning making

Retorik

topos

doxa

kritiskt tänkande

pedagogik

Aristoteles

Retorik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)