Ägarskiften i mindre företag : En studie med fokus på Jämtlands och Västernorrlands län

• Sammanfattning Bakgrund, syfte och tillvägagångssätt Denna studie är ett delstudie i EGs strukturfondsprojekt ”Samhällsentreprenörskap – gränsöverskridande kraft för regional och lokal utveckling i glesa miljöer” (SESPA), med Mittuniversitetet som huvudman samt Jämtlands län och Västernorrlands län som deltagande regioner.Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap och förståelse för ägarskiftesfrågan i mindre företag, med Jämtlands och Västernorrlands län som empirisk bas. För att rikta studien mot dess syfte har tre frågeställningar formulerats:1. Hur ser kunskapsläget ut, från ett övergripande plan, när det gäller forskning, kartläggningar, utredningar och studier gällande företeelsen ägarskiften? Nationellt i Sverige? Regionalt och lokalt i Jämtland och Västernorrland?2. Hur uppfattas nuläge, möjligheter, problem och utmaningar när det gäller företeelsen ägarskiften i Jämtland och Västernorrland? 3. Vad görs i Jämtland och Västernorrland för att stötta och underlätta ägarskiften i mindre företag? Finns goda exempel och lärdomar inom eller utanför länen som kan bidra till lärande och utveckling?Fem kompletterande, kvalitativa undersökningsmoduler har byggt upp studien:Genomgång av tidigare vetenskapliga arbeten på en övergripande nivå, i huvudsak med inriktning mot arbeten som är utförda med ett fokus på ägarskiften i Sverige.Skrivbordsundersökning.Djupintervjuer med 29 sakkunniga personer inom området ägarskiften.Intervjuer med 25 kommun politiker och tjänstemän från de femton kommunerna i Jämtland och Västernorrland.Fallstudier av fyra lokala och regionala initiativ för att stötta ägarskiftesprocesser samt en fallstudie av ett nyligen avvecklat framgångsrikt gotländskt företag med 14 anställda.En sammanfattning av studiens resultat Ägarskiftesprocessen av mindre företag kännetecknas av att vara komplex, komplicerad, månfacetterad och den tenderar att bli mycket utdragen i tiden. Ett problem kopplat till ägar-skiftesfrågan är att långt ifrån alla ägarskiftesprocesser når fram till ett fullbordat skifte av ägare till företaget. Till problembilden hör att även ägare till välskötta, lönsamma och bärkraftiga mindre företag misslyckas med att finna nya ägare som vill och kan driva företaget vidare. EU-kommissionen riktade tidigt blåslampan på ägarskiftesproblematiken EU-kommissionen genomförde studier och väckte frågan om ägarskiften i mindre företag som ett problemområde redan under första hälften av 1990-talet. Grunden för problemsynen var de negativa samhällseffekter som följde av den stora mängden misslyckade ägarskiften, där EU-kommissionens beräkningar visade att mer än 200 000 företag och närmare en miljon arbets-tillfällen riskerade att försvinna årligen som en följd av misslyckade ägarskiften i medlemsländerna.EU-kommissionen (2006) har över åren vidhållit att ägarskiftesfrågan är en ytterst viktig fråga för medlemsländernas tillväxt och utveckling. Kommissionen refererar till studier som visar att det i genomsnitt bevaras fem jobb i varje mindre företag som skiftas, medan nya företag i genomsnitt alstrar två nya jobb. Dessutom visar studier att företag som övertagits via ett ägarskifte överlever oftare än nystartade företag. Kommissionen hänvisar till en forsknings-studie från Österrike som visar att närmare 96 procent av de företag som hade genomgått ägarskiften, fortfarande bedrev verksamhet efter fem år. Samma siffra för nystartade företag var cirka 75 procent (EU-kommissionen, 2002, sid 55). Andelen nystartade svenska företag som fortfarande lever efter tre år var 68 procent år 2011 (Tillväxtanalys, 2013).Kommissionens syn har varit och är att många misslyckade ägarskiften kan förhindras med hjälp av stöd och insatser från offentligheten. Därför gav EU-kommissionen år 1994 i uppmaning till medlemsländerna om att vidta insatser för att underlätta ägarskiften i mindre företag.I kölvattnet av EU-kommissionens arbete publicerade organisationen Företagarna en studie om ägarskiften år 2003. Nutek fick år 2004 flera regeringsuppdrag inriktade mot att vidta åtgärder för att underlätta ägarskiften i mindre företag. Som ett led i regeringsuppdraget genomförde Nutek under år 2004 två omfattande studier om ägarskiften i mindre företag. Vid årsskiftet 2004–2005 infördes, i linje med kommissionens uppmaningar, skattelättnader i form av slopad gåvo- och arvsskatt.Svensk forskning om ägarskiften konstaterar med stor samsyn, i huvudsak med ovan nämnda studier från Nutek och Företagarna från år 2003 och 2004 som primärkällor, att 40 – 60 procent av de svenska småföretagarna förväntas komma att genomföra ett ägarskifte i sina företag under den närmast kommande tioårsperioden. Hur många företag i landet som riskerar nedläggning till följd av misslyckade ägarskiften varierar utifrån källa och undersöknings-metod. Nutek (2004a) konstaterade att 16 000 - 18 000 småföretag med 2–49 anställda riskerade nedläggning under den närmast kommande femårsperioden. Företagarnas beräkningar från år 2003 visade, utifrån utgångspunkten att var fjärde företagare var född på 1940-talet, att 90 000 företag med 0–49 sysselsatta och anställda riskerade nedläggning under de närmast kommande tio till tolv åren.Risken för att misslyckas med ett ägarskifte är störst för de minsta företagen, samtidigt som de många minsta företagen är högst betydelsefulla för vårt samhälles välfärd, utveckling och tillväxt. I Sverige finns över över en miljon företag med 0 - 9 sysselsatta och anställda, vilket betyder att 96,5 procent av landets alla företag har 0 – 9 sysselsatta och anställda och närmare 30 procent av landets alla sysselsatta och anställda arbetar i dessa mindre företag.Misslyckade ägarskiften påverkar inte bara företagets ägare, utan även anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället. Uppköp och företagsnedläggningar kan på sikt även ge en negativ inverkan på sysselsättning, ekonomisk och social aktivitet, tillväxt och utveckling samt skatte- och befolkningsunderlag. För att ge en grov bild av de samhälls-ekonomiska effekter som kan uppstå som en följd av ägarskiften, presenterade Nutek (2004a) beräkningar om antalet möjliga företagsnedläggningar till följd av ägarskiften under den kommande femårsperioden. Beräkningarna visade att 38 000 arbetstillfällen riskerade att försvinna under den närmast kommande femårsperioden i Sverige. Beräkningarna för Jämtlands län visade att 530 arbetstillfällen riskerade att försvinna under den närmast kommande femårsperioden och beräkningarna för Västernorrlands län visade att 888 arbetstillfällen var i riskzonen under den närmast kommande femårperioden.Hur ser nuläget ut? Idag, cirka tio år efter ovan nämnda studier, kan man fråga sig: Hur har det gått med de stora volymer av förväntade ägarskiften som EU-kommissionen och Nutek aviserade? – Vilken kunskap har vi om utfallen av ovan beskrivna scenarier? Har företagsägarna lyckats skifta ägare till sina företag – eller ej? Till vem har företagen skiftats? Hur många och vilka företag har avvecklats – och varför? Vilka har problemen, utmaningarna och möjligheterna varit och vilka förutsättningar bör råda för att så många ägarskiften som möjligt skall lyckas framöver.Någon uppföljning av Nuteks omfattande studier från 2004 för att få svar på frågor som de ovan nämnda har inte genomförts. EU—kommissionen har under 2000-talets första decennium fortsatt att betrakta ägarskiftesfrågan som problematisk och mycket viktig. Kommissionen har därför vid ett flertal tillfällen gjort nya studier och insatser samt repeterat uppmaningarna från år 1994 till medlemsländerna om att vidta åtgärder för att underlätta och stötta ägarskiftes-processer i mindre företag. Den senaste uppmaningen publicerades år 2011. Även Företagarna har gjort fler framåtblickande studier, men någon uppföljande resultat- och effekttudie från de företag som i realiteten har skiftats under millenumskiftets första decennium har inte gjorts.Denna studie visar inte på någon märkbar ökning av antalet ägarskiften i kölvattnet av de många 40-talistföretagarna som har gått, eller går i pension under detta milleniums första tio till femton år. Studien indikerar snarare att antalet ägarskiften har legat tämligen konstant i flera decenniers tid och att antalet skiften förväntas ligga kvar på ungefär samma nivåer, åtminstone fram till år 2020. Kommissionens och Företagarnas studier från år 2011 visar inte på någon avmattning varken när det gäller antalet förväntade ägarskiften eller antalet förväntade misslyckade ägarskiften under de kommande åren. Från Företagarnas senaste studie om ägarskiften från 2011 framgår t.ex. att 35 procent av företagarna i Västernorrland och 30 % av företagarna i Jämtland hade för avsikt att sluta jobba på fem års sikt. Västernorrlands siffror var högst i landet, där riksgenomsittet var att 23 % av företagarna har för avsikt att sluta jobba på fem års sikt.Denna studie belyser vidare en tydlig förändring som pågått en länge tid, nämligen den att fram till för några decennier sedan ägarskiftades nästan alla mindre företag till företagsägarens barn, men idag tar barnen endast över 25–40 procent av företagen  -  siffror som tycks fortsätta nedåt. Ytterligare en förändring som framstår klart i denna studie är att landets företagsägare till mindre företag fortsätter att äga och leda sina företag allt högre upp i åldern, inte minst gäller detta företagsägarna i landets norra delar. Från Företagarnas rapport (2007) framgår att en tredjedel av landets företagare var 55 år eller äl

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business (hsv//eng)

Nyckelord

Ägarskiften

generationsskiften

ägarskiftesprocessen

Politics, Economy and the Organization of Society

Politik, ekonomi och samhällets organisering

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)