Det medicinska fältet

• Kapitlet handlar om det medicinska fältets professionalisering i Sverige med fokus på tre av dess yrken nämligen läkarna, sjuksköterskorna och de biomedicinska analytikerna (tidigare laboratorieassistenter). Tillblivelsen av det medicinska professionella fältet och etableringen av den klassiska läkarprofessionen beskrivs utifrån fyra faser. Den första fasen (1600-1850) skildrar den pre-professionella eran där kompetensfältet medicin etablerades. Den andra fasen (1860-1920) framställer hur läkarprofessionen genom två kvalitativa eller kognitiva take off utvecklade en robust kunskapskärna, ett heartland. Den tredje fasen (1930-1960) redogör för hur läkarprofessionens gyllene era stabiliserades.  Professionaliseringsprocesserna har analyserats i relation till det framväxande och differentierande hälso- och sjukvårdsystemet samt till en framväxande statsadministration och välfärdsstat. Analysen visar betydelsen av organisatoriska traditioner som väglett politiska investeringar och utbyggnad av hälso- och sjukvården. En tidig och snabb organisatorisk utbyggnad som följde akutvårdslogiken har varit en konsoliderande faktor för den professionella medicinen dvs. det vi idag kallar för det biomedicinska paradigmet. De organisatoriska förutsättningarna och det nya paradigmet skapade en lyckad kombination av sociala och kognitiva faktorer vilket underlättade vägen till legal och kulturell jurisdiktion. Avslutningsvis konkluderas kapitlet om det medicinska kompetensfältets framväxt, uppsving och glansdagar.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Profession

Historia

medicin

läkare

sjuksköterskor

biomedicinska analytiker

pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)