Forskningsbaserad undervisning - en inramning

• Sedan 2011 ska undervisningen i skolan enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under lång tid handlade lärarnas uppdrag om att undervisa ett givet, det vill säga i läroplanen, utpekat stoff. För dagens lärare gäller att de både ”måste veta mer om kunskapande praktiker såväl som om ämnesspecifika förmågor och olika ämnesspecifika sätt att kunna” (Carlgren, 2015, s. 31). Ett sådant arbete ställer nya krav på lärarna, men även på övriga involverade.Diskussionen om praktiknära forskningsbaserad utveckling av undervisningen adresseras ofta i relation till specifika ansatser, exempelvis aktionsforskning, design- eller utvecklingsforskning, lesson respektive learning studies. Även om en ofta använd gemensam benämning för ansatserna är praxisnära forskning finns det ändå skillnader. Främst handlar de om vems frågor som adresseras och vem som ansvarar för designen, genomförandet, analysen och rapportering av studierna, det vill säga om arbetsfördelningen mellan forskare och lärare i relation till projektets olika delar. Mångfalden av svar visar att den klassrumsverksamhet – undervisning – som lärarna ska hantera är komplex, men också att det finns olika alternativ. Kapitlet inleds med förutsättningar på olika nivåer för praxisnära forskning och ställningstaganden som styr olika modeller för denna typ av forskning och avslutas med en introduktion till bokens övriga kapitel.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

undervisning

utveckling

praktiknära forskning

Didactics

didaktik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)