Fattigdom som svensk estetik : Från Almqvist till Ikea

• Moraliska folk konstruerades under 1800-talet också i skönlitteraturen. Detta kapitel undersöker hur nationell smak blir ett kriterium för inkludering i folket i en av Carl Jonas Love Almqvists (1793–1866) mest spridda och omtryckta texter, ”Svenska Fattigdomens betydelse” från 1838, och Fredrika Bremers (1801–1865) roman Syskonlif, utgiven revolutionsåret 1848. Fattigdom, moral, estetik och svenskhet kopplas till varandra i båda fallen, men på olika sätt. Det finns en linje att dra från Almqvist via Skansen, Ellen Key, Karin och Carl Larsson till Ikea – en svensk estetik av fattigdom och enkel – men analysen visar tvärtom att fattigdomens och enkelhetens funktioner förskjuts. Almqvist hävdade fattigdom som en specifikt svensk kvalitet – liksom Henrik Wergeland hävdade fattigdom som en norsk, och J.L. Runeberg som en finsk, kvalitet. Svenskhet definieras Almqvists text som en estetik i begreppets vidare bemärkelse av sinnlig erfarenhet: det nationella ska utvecklas ur upplevelsen av landskapet och erfaras som en känsla, en färg, en tonart. Estetiken har en moralisk kvalitet: den ger frihet i ”att kunna vara fattig”. Bremers roman är en provkarta på olika marginaliserade grupper, som samer och judar, och villkoren för inkludering i den nationella gemenskapen. Störst utrymme får gruppen de fattiga. Den nationella smaken, här förstått i den snävare bemärkelsen av de sköna konsterna, ska utväxlas i moral och i förlängningen också i ekonomiskt värde och materiellt välstånd. Vid sekelskiftet blir idealiseringen av fattigdom istället omtolkat till bondekulturens estetik: enkelhet och nytta är det sköna. För Ikea är fattigdom en affärsidé; raka motsatsen till Almqvists frihet.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology (hsv//eng)

Nyckelord

Fredrika Bremer

C. J. L. Almqvist

estetik

1800-talsnationalism

Ikea

litteraturvetenskap

Literature

historia

History

genusvetenskap

Gender Studies

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kap (ämneskategori)