På vilka sätt bidrar naturbruksprogrammets instruktörer till elevernas yrkesbildning?

• Vår bidrag bygger på 1) Volanens (1999; ) argument att det filosofiska bildnings begreppet måste förstås på ett helt annat sätt än än som en fråga om status för vissa former av kunnande och visst kunskapsinnehåll framom andra. Historiskt har bildning tolkats som individens strävan mot worthiness (s. 168) som förverkligas i förhållande till antingen religion, vetenskap och lärdom, eller ett yrke. Utifrån det introducerar han begreppet yrkesbildning. Ett sådant förhållningssätt till yrkesutbildning förutsätter att innehållet inte enbart handlar om att lära sig använda maskiner och redskap och utföra service på dem eller producera varor/tjänster. Enligt Stratmann (1994) var det under skråtiden i Tyskland vanligt att lärlingar bodde hos sin mästare för att även utveckla en förståelse för yrkesrollen, vem man ska bli, vilket antyder en identitetsformeringsprocess. Tyson (2016) har framför allt arbetat med berättelser som empirisk grund för att synliggöra erfarenheter ligger till grund för individers bildningsprocess. Syftet för vårt bidrag är att synliggöra hur och med vad instruktörerna vid ett naturbruksprogram bidrar till elevernas bildningsprocess under deras gymnasiala yrkesutbildning relaterad till smådjursvård. Instruktörerna är en yrkesgrupp som är vanligt förekommande inom naturbruksutbildning på alla nivåer, ändå saknas det studier i förhållande till dem. Metoder: Studien är etnografiskt inspirerad och baseras på följande data: deltagande observation och ljudinspelningar av två instruktörers tal under deras handledning av naturbrukseleverna på skolans djurvårdsanläggning, samt fältanteckningar och digitala foton relaterade till elevernas arbetsuppgifter. Då ljudinspelingarna transkriberats gavs de till respektive instruktör för genomläsning, varefter uppföljningsintervjuer genomfördes med dem. En tematisk analys (Braun & Clarke, 2006; 2021) genomfördes. Deltagande instruktörer och instruktörer har fått information om projektet och samtyckt till att delta.Resultat: Initiala analyser visar att instruktörerna dels fungerar som ett slags förebilder i skolmiljö och samtidigt som en brygga till arbetslivet. Tentativt tematiskt resultat pekar på att de genom strategisk kommunikation bidrar till att bland annat skapa förutsättningar för ett yrkesspråkande, introducerar till yrkesrelevanta instruktioner, använder sig av erfarenhetsbaserade narrativ i förebyggande syfte (sociala erfarenheter, jfr Vygotsky 2004).Referenser Stratmann, K. (1994). Lernern in der Berufserziehung – Eine historische Analyse zum Paradigmwechsel in der Berufsbildung, dargestellt anhand ausgewählter Dokumente. I A. Heikkinen, (Ed.), Vocational education and culture – European prospects from history and lifehistory (s. 7–40). Tampereen yliopisto.Tyson, R. (2016). Yrkesutbildning eller yrkesbildning: vad lär vi oss egentligen? En introduktion till empirisk yrkesbildningsdidaktik. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 6(2), 1–16. https://doi.org/10.3384/njvet.2242- 458X.16621Volanen, M. V. (2006). Filoteknia ja kysymys sivistävästä työstä. Jyväskylän yliopisto. Volanen, V-M. (1999). Bildung through vocational education. I J. Lasonen (Ed.), Workforce preparation in a global context (s. 167–177). Jyväskylä UniversityVygotsky, L. S. (1990). Imagination and Creativity in childhood. Soviet psychology, 28(1), 84–96.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

Vocational knowing

vocational bildung

instructors

Natural resource programme

participatory observations

Yrkeskunnande

yrkesbildning

instruktörer

naturbruksprogrammet

deltagande observation

Subject Learning and Teaching

ämnesdidaktik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)