SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:su-219774"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:su-219774" > Uppgifter inom apl ...

Uppgifter inom apl och skolförlagd gymnasial yrkesutbildning : Vad framstår som centralt yrkeskunnande för floristelever inom gymnasieskolans hantverksprogram?

Lindberg, Viveca, 1954- (författare)
Stockholms universitet,Specialpedagogiska institutionen
Holdar, Susanna, 1966- (författare)
Gåfvels, Camilla, 1977- (författare)
 (creator_code:org_t)
Bergen : Western Norway University of Applied Sciences (HVL), 2023
2023
Svenska.
Ingår i: Book of abstracts. - Bergen : Western Norway University of Applied Sciences (HVL). ; , s. 61-61
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Forskningen om skräddarlärningar i Liberia (Lave & Wenger 1991) ökade intresset för vad yrkeselever/lärlingar får tillgång avseende yrkeskunnande under lärlingstiden. Begreppet legitimt perifert deltagande (LPD) initierades för att beskriva processen från de enkla arbetsuppgifter nybörjare börjar med till för yrket krävande arbetsuppgifter. Nielsen och Kvale(1999; 2003) genomförde ett projekt inom flera yrkesområden baserat på Laves och Wengers forskning, där de visade liknande resultat, medan Musæus (2002) studie, om danska lärlingars uppfattningar om arbetsuppgifterna under utbildningens tidiga skeden, visade att lärlingarna inte såg meningen med dem. Även en studie om svenska yrkeselevers val och bortval av arbetsplatser för apl visar att en del elever väljer bort arbetsplatser där de uppfattar att uppgifterna de förväntas utföra inte lär dem något. Utifrån 1) Volanens (2006) yrkesbildningsbegrepp, omfattade det enskilda yrkesområdets sammantagna koppling till inter/nationell ekonomi och arbetets utveckling över tid och 2) Tysons (2016) arbete med erfarenheter som grund för yrkesbildning samt 3) uppgifter som drivande i utbildningsverksamhet (Lindberg 2003) är syftet för detta bidrag att undersöka dels vilka uppgifter elever utför inom skolans yrkesämnen respektive inom ramen för deras apl, dels vilka föreställningar om floristers yrkeskunnande de kan bidrar med. Gåfvels (t.ex. 2016) tidigare studier av uppgifter inom floristutbildningen används som bas.Metoder: Telefonintervjuer genomfördes med representanter för 17 av de 25 vanligast förekommande apl-platserna inom regionen, kompletterat med elevers digitala fotografier av ett urval uppgifter på sina respektive aplplatser under vt 2023. Vidare genomfördes en kollegial kartläggning av de vanligast förkommande uppgifterna eleverna utförden inom yrkesämnena på skolan. Uppgifterna analyserades och kategoriserades utifrån likhet och komplexitet. Under våren 2023 ordnas en gemensam workshop för yrkeslärare och representanter för de arbetsplatser som används för apl där resultaten av kartläggning diskuteras som grund för att identifiera utvecklingsbehov.Resultat / Expected outcomes: Preliminära resultat av de båda kartläggningarna visade dels att floristers arbete innehåller såväl återkommande rutinarbete hantverkskunnande av olika svårighetsgrad, men även ekonomiska och servicemässiga aspekter är betydelsefulla. En fördjupad och jämförande analys förväntas ligga till grund för utvecklingen av integreringen mellan skola och arbetsplats för ökad yrkesbildning.transformation.ReferencesAndersson, I., & Lindberg, V. (2022). Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 12(1), 1–24.Gåfvels, C. (2016). Skolad blick på blommor Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning. [doktorsavhandling] Stockholms universitet.Høst, H., Reegård, K., Borgan Reiling, R. Skålholt, A. & Hagen Tønder, A. (2015). Yrkesutdanninger med svak forankring i arbeidslivet: En kunnskapsoppsummering. Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU).Musæus, P. (2002). Klædt på till læring. I R. Hansen, P. Musaeus & M. Thomsen Langagergaard (red.). Fra bjælker of spær – til butik of salg: Tre casestudier af læring i vekseluddannelser. (s. 82–171). Aalborg Universitet.Nielsen, K. & Kvale, S. (red.) (1999). Mesterlære: læring som social praksis. Reitzel. Nielsen, K. & Kvale, S. (red.) (2003). Praktikkens læringslandskab: at lære gennem arbejde. Akademisk Forlag.Tyson, R. (2016). Yrkesutbildning eller yrkesbildning: vad lär vi oss egentligen? En introduktion till empirisk yrkesbildningsdidaktik. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 6(2), 1–16. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.16621Volanen, M. V. (2006). Filoteknia ja kysymys sivistävästä työstä. Jyväskylän yliopisto

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

gymnasial yrkesutbildning
uppgifter i yrkesämnen och apl
florist
yrkesbildning
kartläggning
Subject Learning and Teaching
ämnesdidaktik

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)
kon (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Lindberg, Viveca ...
Holdar, Susanna, ...
Gåfvels, Camilla ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Utbildningsveten ...
och Didaktik
Artiklar i publikationen
Av lärosätet
Stockholms universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy