Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan - HAKS

• På en arbetsmarknad som förändras snabbt och där nya kvalifikationskrav uppträder med korta intervaller behövs ett funktionellt kompetensutvecklingssystem för yrkesverksammas livslånga lärande. Det saknas i dag, och innebär problem för arbetsgivares kompetensförsörjning och arbetskraftens anställningsbarhet under ett helt arbetsliv. Genom att etablera en reform, förenlig med den svenska modellen, som ger i princip alla yrkesverksamma en möjlighet till kompetensutveckling mitt i livet under ekonomiskt trygga, likabehandlande och förutsebara villkor, kan Sverige skapa ett Hållbart Arbetsliv genom Kompetensutveckling i Samverkan – HAKS. HAKS utgör en länk med sex aktörer: stat, arbetsmarknadens parter, enskilda arbetsgivare, den yrkesverksamme, en extern resurs och utbildningsinstitutioner. Finansieringen av systemet byggs upp genom att staten tillhandahåller en kompetensutvecklingsgaranti för yrkesverksamma (oavsett arbetsform, anställnings- eller sysselsättningsgrad). Arbetsmarknadens parter kompletterar med ett kollektivavtalsreglerat tjänstebaserat intjänande av kompetensutvecklingsmedel. Den yrkesverksamme bestämmer själv kompetensutvecklingens inriktning och bidrar till systemet med en omställningsavgift. Omställningsplaner utgör en arbetsrättslig grundbult i HAKS. Omställningsplanerna innebär att det genomförs riskanalyser på de enskilda arbetsplatserna där verksamhetens behov av omställning och kompetens identifieras. I det arbetet är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer en resurs genom att bistå med omvärldskunskap. Arbetet med omställningsplaner utgör en del av det arbetsmiljöarbete arbetsgivare redan har en förpliktelse att utföra och innebär därför ingen ny lagstiftad skyldighet för arbetsgivare. Verksamhetens kompetensbehov ska resultera i en individuell omställningsplan som utarbetas tillsammans med arbetstagaren. Omställningsplanerna åskådliggör att både arbetsgivare och yrkesverksamma har ett ansvar för verksamhetens konkurrenskraft och arbetstagarnas anställningsbarhet. Forskning visar att när Arbetsdomstolen bedömer att arbetsgivare inte har saklig grund för uppsägning p.g.a personliga skäl är de vanligaste bristerna hos arbetsgivaren att han/hon inte har delgett eller dokumenterat på vilket sätt arbetstagarens kvalifikationer brister. Genom omställningsplanerna får arbetsgivare ett instrument att kommunicera krav och förväntningar på sina anställda mot bakgrund av verksamhetens utveckling. Planerna kan därmed få betydelse vid tvister om saklig grund för uppsägning. Omställningsplanerna utgör även ett underlag för den externa aktören, som kan undersöka om de kompetensbehov som efterfrågas finns att tillgå inom befintligt utbildningsutbud eller om det krävs nya insatser. Den externa aktören kan påverka utbildningsinstitutioner att skapa kompetensutvecklingsinsatser som motsvarar det arbetsmarknaden efterfrågar. På så sätt förstärks samarbetet mellan näringslivet och utbildningsinstitutionerna. Eftersom en grundutbildning inte längre räcker ett helt arbetsliv är ett kompetensutvecklingssystem för yrkesverksamma en nödvändig påbyggnad av vårt generella system med grund-, gymnasieoch högskolor/universitet.

Nyckelord

Yrkesverksammas omställning

kompetensutveckling

samverkan

Law

juridik

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

rap (ämneskategori)