Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:umu-176217" >
Hur kan vi förbättr...
Hur kan vi förbättra bedömningen av pedagogisk skicklighet? : Erfarenheter från den nationella sakkunnigkursen
-
- Oldsjö, Fredrik (författare)
- Stockholms universitet
-
- Winka, Katarina, 1970- (författare)
- Umeå universitet,Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL)
-
- Olsson, Thomas (författare)
- Lunds tekniska högskola
-
visa fler...
-
- Elmgren, Maja (författare)
- Uppsala universitet
-
- Ryegård, Åsa (författare)
- Mälardalens högskola
-
visa färre...
-
(creator_code:org_t)
- 2018
- 2018
- Svenska.
-
Ingår i: nu2018 - Det akademiska lärarskapet.
- Relaterad länk:
-
https://nu2018.se/wp...
-
visa fler...
-
https://nu2018.se/
-
https://urn.kb.se/re...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Pedagogisk skicklighet anses av många vara svårbedömd men under det senaste dryga decenniet har en mer reflekterad praktik kring dessa bedömningar börjat utvecklas. En åtgärd för att stödja en sådan utveckling har varit satsningen på en nationell sakkunnigkurs, där universitetslärare från många olika lärosäten har mötts för att utveckla sin kompetens i och utbyta erfarenheter om kollegial bedömning av pedagogisk skicklighet.Genom ett samarbete mellan flera lärosäten i Sverige har sedan 2010 en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga anordnats vid sex tillfällen (http://www.swednetwork.se/ny-kurs-forpedagogiskt-sakkunniga-under-vt-17/). Det övergripande syftet med kursen är att stärka bedömningen av pedagogisk skicklighet genom att främja professionella bedömningsprocesser och sakkunnigutlåtanden av hög kvalitet.Kursen riktar sig till personer i akademien som vill utveckla sin förmåga att bedöma pedagogisk skicklighet vid tjänstetillsättning, ansökan om befordran, ansökan om docentur eller ansökan till en pedagogisk karriärväg. Hittills har 125 deltagare från 24 lärosäten i Sverige genomgått kursen. Bland deltagarna märks lärare som anlitas som pedagogiskt sakkunniga, ordförande och ledamöter i lärarförslagsnämnder, samt högskolepedagogiskt ansvariga som utvecklar eller samordnar lokala pedagogiska meriteringsvägar.Kursen omfattar två veckors arbete och syftar till att utveckla deltagarnas förmåga att bedöma pedagogisk skicklighet genom granskning av underlag i form av pedagogiska portföljer eller motsvarande. Varje deltagare får under kursens gång granska fem olika ansökningar och ska skriva två sakkunnigutlåtanden över tidigare ej bedömda underlag som sedan delges portföljförfattarna. Deltagarna delas in i grupper som leds av en mentor och får i grupperna löpande diskutera de frågor som uppstår i arbetet med olika portföljer och olika lärosätesspecifika kriterier för pedagogisk skicklighet. Vilka brister finns i den aktuella dokumentationen av pedagogisk skicklighet och hur kan sakkunnigutlåtandet stimulera till vidare utveckling av den pedagogiska meritportföljen och till ökad förståelse generellt av hur en fungerande och autentisk dokumentation bör se ut? Hur bör ett sakligt och tydligt utlåtande utformas för att på bästa sätt ge återkoppling till uppdragsgivare och sökande lärare?Kursledare och mentorer för respektive deltagargrupper är personer med gedigen erfarenhet av att som sakkunnig bedöma pedagogisk skicklighet. Kursledarna är verksamma vid olika lärosäten och representerar för närvarande Lunds universitet, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Kursledarna har drivit kursen med stöd av sina respektive lärosäten och av det nationella högskolepedagogiska nätverket Swednet.Presentationen kommer att beröra följande frågeställningar:Vad är för- och nackdelarna med att kursen bidrar till utvecklingen av en nationell samsyn i bedömningen av pedagogisk skicklighet?Hur påverkas bedömningen av ämnesdidaktik och forskningsanknytning av att kursens deltagare är från olika discipliner?Vad innebär det att diskutera bedömning av pedagogisk skicklighet för sig, utan att samtidigt diskutera bedömning av vetenskaplig skicklighet?Frågorna diskuteras utifrån utvärderingar av genomförda kurser som illustrerar deltagarnas åsikter om kursen och hur de i efterhand ser på värdet av kursen.ReferenserMeizlish, Deborah & Kaplan, Matthew (2008). “Valuing and Evaluating Teaching in Academic Hiring: A Multidisciplinary, Cross-Institutional Study”. I The Journal of Higher Education, Vol. 79, No. 5, pp. 489-512.Olsson, Thomas & Roxå, Torgny (2013). “Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization”. I European Journal of Higher Education , 3:1, pp. 40-61.Ryegård, Åsa & Apelgren, Karin & Olsson, Thomas (Red.) Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Uppsala: 2010. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22232/1/gupea_2077_22232_1.pdfTrevitt, Chris & Stocks, Claire (2012). “Signifying authenticity in academic practice a framework for better understanding and harnessing portfolio assessment”. I Evaluation in Higher Education, 37:2, pp. 245-257.
Ämnesord
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences (hsv//eng)
Publikations- och innehållstyp
- ref (ämneskategori)
- kon (ämneskategori)