Sjöfart mot svensk hamn 2007 till 2019: förändringar i volym, struktur och rörelsemönster

• Det har länge funnits en outnyttjad potential i möjligheten att via positioneringsdata för fartyg kunna studera sjöfart mot svensk hamn ur ett bredare perspektiv, med beaktande av att sjöfartsnäringen agerar mot en större marknad än den svenska och planerar för godstransporter i hela Östersjöområdet. I detta projekt undersöks därför möjligheten att kunna utnyttja den information om fartygsrörelser som samlas in via det automatiska identifikationssystemet (AIS) och hur denna information kan komplettera den som finns tillgänglig via den officiella statistiken över sjötrafik mot svensk hamn. Med hjälp av AIS går det att sammanställa hur enskilda fartyg rör sig i Östersjön, Kattegatt och östra delarna av Skagerack genom att varje fartyg lämnar en geografisk positionering ungefär var tionde sekund. För att kunna använda denna information krävs någon form av metod för att hantera den datamängd som genereras. I detta projekt har en metod utvecklats som översiktligt består av två steg. I ett första steg begränsas datamängden i AIS genom att endast datapunkter när fartyg passerar in till och ut från hamnar sparas. För varje passage in till respektive ut från hamn finns därmed ett datum och en tidpunkt. I ett andra steg sekvenseras anlöpen för varje givet fartyg i kronologisk ordning så att dess rörelsemönster mellan hamnarna i hela Östersjöområdet kan följas. Slutligen kan dessa datapunkter matchas mot den datuminformation som finns för fartygsanlöp i den officiella statistiken. Denna matchning gör att den databas som skapas kan tillföras information om lastad och lossad godsvikt vid anlöpen i de svenska hamnarna. Med hjälp av den databas som skapats har utvecklingen av den del av sjöfarten som arbetar mot svensk hamn studerats för perioden 2007 till 2018.

• Using ship positional data to study maritime traffic calling at Swedish ports from has long been an underutilized potential. In this project, the possibilities of using information from the automatic identification system (AIS) are investigated, including how this information can be used to complement the official statistics covering maritime traffic calling at Swedish ports. Using AIS, it is possible to track and compile the movements of individual vessels in the Baltic Sea, Kattegatt and the eastern parts of Skagerack through the geographic positioning signals sent by ships approximately every ten seconds. In order to use this information, some sort of method is needed to handle the generated amounts of data. In this project, a method has been developed which can be briefly described as consisting of two steps. In the first step, the amount of AIS data is limited by filtering out the datapoints wherein ships pass in and out of ports. For every passage in and out of a port there is a corresponding date and time. In the second step, the port calls are sequenced chronologically so that a vessel’s pattern of movement through the Baltic Sea area can be tracked. Finally, these datapoints can be matched against the information regarding dates, which is available in the official statistics. This matching process allows the resulting database of voyages and port calls to be complemented with loaded and unloaded cargo volumes in Swedish ports. Using the created database, the development of maritime traffic calling at Swedish ports can be studied during the period 2007 to 2018.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Nationalekonomi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economics (hsv//eng)

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

rap (ämneskategori)