Coronanedstängningens betydelse för luftföroreningshalter, beräknade hälsokonsekvenser och registrerade uttag av astmaläkemedel i Stockholmsområdet

• Nedstängningen av samhällen på grund av pandemin våren 2020 skedde tämligen globalt, varför åtföljande förändringar av utsläpp både lokalt och på långt avstånd kan ha påverkat luftkvaliteten i Stockholm. Denna rapport redovisar tre delstudier: en analys av hur föroreningshalterna i Stockholmsområdet påverkades av den inledande nedstängningen av samhället, en hälsokonsekvensberäkning av vilka hälsoeffekter en sådan förändring av halterna antas medföra, samt en epidemiologisk tidsseriestudie av sambanden mellan registrerat dagligt antal utköp av astmamediciner och halter av luftföroreningar under den inledande nedstängningen och före/efter denna period.Vi har i detta projekt använt två metoder, spridningsmodellering med emissionsdata respektive regressionsanalys med mätdata, för att beräkna hur främst kväveoxidhalterna påverkades av minskade emissioner lokalt, samt hur bl.a halterna av kvävedioxid och ozon i staden avvek ifrån förväntade värden efter hänsyn till meteorologins inverkan på halterna.Spridningsberäkningarna visade att halterna av kvävedioxid minskade med 0,7 μg/m3 under mars-juli till följd av minskad lokal trafik. Utifrån sammanvägningar av publicerade epidemiologiska samband skulle detta leda till cirka 2 dödsfall färre i 9 kommuner med totalt drygt 1,5 miljoner invånare, medan besök och inläggningar på sjukhus för andningsorganen förväntas minska med drygt 24 fall genom minskade lokala utsläpp.Den väderjusterade minskningen av totala NO2 halterna var 2,8 μg/m3, vilket skulle förväntas leda till ungefär 97 färre besök och inläggningar på sjukhus för andningsorganen under samma 5 månader. Men eftersom minskade utsläpp av kväveoxider även följdes av en oväntat stor väderjusterad ökning av marknära ozon förväntas för vissa hälsoutfall en nettoökning av antalet fall, exempelvis av patienter med problem i andningsorganen.Eftersom utköp av förskrivna läkemedel inte kräver att man besöker sjukvården, inte ens att man besöker ett apotek, studerades dagligt antal utköp av astmaläkemedel i relation till variationer i luftföroreningshalterna. Trots en inledande hamstringsvåg med efterföljande svacka i utköp under maj och lägre uppmätta halter av kväveoxider (NOx) och partiklar <10 mikrometer (PM10) än normalt, fanns sammantaget även under april-juli 2020 en statistiskt säkerställd effekt av PM10 och NOx på dagligt antal utköp. När relativa riskökningen per 10 μg/m3 jämförs mellan denna nedstängningsperiod och övrig studieperiod kan konstateras att ökningen av utköp per haltökning var högre under april-juli 2020. För hela perioden 2018 - 2021 visade en meta-skattning över 21 kommuner i Stockholms län på 2,6 procent ökning i uttag av lång- och korttidsverkande astmaläkemedel per 10 μg/m3 ökning av PM10 (medelvärde för samma dygn och det föregående).

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Arbetsmedicin och miljömedicin (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Occupational Health and Environmental Health (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

Nyckelord

hälsorelaterad miljöövervakning

trafik

luftföroreningar

NO2

ozon

hälsokonsekvenser

covid-19

astma

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)