39 000 anställningar till och med 2020 : en studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län

• Sverige och Västerbotten befinner sig i en återhämtningsperiod sett till den ekonomiska och sysselsättningsmässiga utvecklingen. På medellång och lång sikt står Västerbotten, i likhet med flertalet andra län i Sverige, inför relativt stora utmaningar när det gäller matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Mer specifikt kan detta beskrivas som en kompetensmatchningsutmaning, som i Västerbotten bland annat beror på en åldrande befolkning och en förändrad efterfrågan på arbetskraft med specifika kompetenser. Situationen innebär en påtaglig risk att vissa yrken, givet att utvecklingen fortsätter i den riktning som den gjort det senaste decenniet, kommer att uppleva kraftiga utbudsbrister eller omvänt en risk för överskott. Dessa scenarion reser ett antal viktiga frågor: Hur många inom olika yrken kommer att gå i pension? Vilka kompetenser kommer att behövas? Vilka branscher växer och vilka minskar? Hur klarar utbildningssystemet att svara mot arbetsmarknadens behov av kompetens? Kort sagt, hur kan kompetensförsörjningen förbättras så att regionen står väl rustad inför den framtida utvecklingen? Dessa och liknande frågor ska diskuteras och åtminstone delvis besvaras inom ramen för de regionala kompetensplattformar som på regeringens uppdrag etableras i respektive län. I Västerbottens län ansvarar Region Västerbotten för uppbyggnaden av den regionala kompetensplattformen.Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att åstadkomma en ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Arbetet ska leda till ökad kunskap, översikt och samordning inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Uppdraget består av att dels utarbeta kunskapsunderlag och dels av att kommunicera dessa med arbetslivets företrädare och med utbildningsanordnare. Den föreliggande rapporten är en del i arbetet att skapa ett kvantitativt kunskapsbidrag kring framtida rekryteringsbehov i Västerbottens län.Rapportens tidshorisont sträcker sig till 2020 med ett nedslag 2015, där rekryteringsbehovet på medellång sikt beskrivs. Syftet med föreliggande rapport inbegriper att dels på ett mer generellt sätt beskriva Västerbottens arbetsmarknads- och branschstruktur, och dels belysa rekryteringsbehoven för respektive yrkesgrupp och bransch i länet. Särskilt fokus läggs vid branscher och yrken som härrör till turism, tillverkning och utvinning, företagstjänster, samt vård och omsorg. Rapporten skapar också ett underlag för att spegla näringslivets och arbetsmarknadens inneboende dynamik och förändring över tid.Sysselsättningsframskrivningarna utgår från den grundläggande frågeställningen kring regionalt utbud och efterfrågan på arbetskraft. Utbudet på arbetskraft bottnar i en individs beslut om arbetskraftsutbud, om individen skall arbeta och i sådant fall hur mycket. Detta beslut bestäms i stor utsträckning av individens syn på lönsamheten i att arbeta i termer av nytta. Deltagandet på den regionala arbetsmarknaden påverkas i sin tur av regionens efterfrågan på arbete. Värt att notera är att arbetskraftsutbudet inte alltid är den enskilde individens beslut, utan många gånger ett gemensamt val för hushållet.Efterfrågan på arbetskraft bestäms på kort sikt av arbetsgivarens beslut om hur många individer som ska anställas samt vilken kompetens som behövs utifrån ett lönsamhetsperspektiv. På lång sikt förklaras emellertid efterfrågan på arbetskraft i stor utsträckning av teknisk utveckling och internationell konkurrens. Den tekniska utvecklingen påverkar produktivitets- och produktutveckling, vilket på sikt förändrar branschers relativa positioner och efterfrågan på olika typer av arbetskraft. Intåget av datorer i produktion och organisation är ett tydligt exempel som förändrat både produktion och produkt samt vilken typ och kvantitet av arbetskraft som efterfrågas. I sammanhanget kan detta också ses som en del av den pågående strukturförändringen i den svenska ekonomin.Strukturella förändringar innebär en förskjutning av ekonomisk verksamhet mellan och inom ekonomins olika sektorer och påverkar vilken typ av arbetskraft som efterfrågas. Från 1970-talet pågår i Sverige en utveckling som innebär att tjänstesektorns relativa storlek ökar och industrisektorn minskar. Också inom respektive sektor pågår en påtaglig utveckling, där exempelvis innehållet i en tjänst eller produkt för 5-10 år sedan i många fall inte alls är jämförbart med dagens innehåll. Tredimensionella biografvisningar och mobiltelefonapplikationer utgör tydliga exempel på detta. Samtidigt utvecklas industrisektorn mot en allt mer högproduktiv produktion som innefattar ett allt större kunskapsinnehåll. Strukturomvandling och förskjutningar inom näringslivet tydliggör det faktum att den kompetens som efterfrågas av arbetsmarknaden ständigt förändras och understryker därför behovet av en kontinuerlig matchningsprocess.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Nationalekonomi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economics (hsv//eng)

Nyckelord

Economics

Nationalekonomi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)