Lärare vid Umeå universitets användning av Adobe Connect

• En central fråga inom all utbildning är kvalitetsfrågan och gäller i hög grad även IKT-stödd utbildning. Olika former av IKT-stöd används men det finns igen generell lösning på vilken teknik som ska användas. Det är upp till varje lärosäte att välja den teknik lärosätet anser bäst. (Rathsman et al., 2003). Umeå universitet anger att IKT-stödet ska förbättra och effektivisera utbildningen samt ge bättre förutsättningar till studenternas lärande.Kommunikation är en central del i all undervisning. Många lärare och studenter har behov av direktkommunikation, så kallad synkron kommunikation, vid både campus- och nätbaserade utbildningar. SUNET (Svenska universitetsnätverket) utsåg 2008 e-mötessystemet Adobe Connect som ny standard och ersättare för det tidigare systemet Marratech. Lärarna vid Umeå universitet fick då även tillgång till systemet. I SUNET:s beslut att ersätta tidigare e-mötessystemet Marratech med Adobe Connect anges:”En viktig egenskap hos systemet Adobe Connect Pro är att det inte kräver speciell programvara hos användarna utan körs i webbläsaren. Adobe Connect Pro:s användaradministration kan integreras med identitetshanteringssystem som utvecklats inom högskolesektorn. Sammantaget bedöms Adobe Connect Pro vara en e-mötes­produkt som tillgodoser de viktigaste behoven av e-möten vid SUNET-anslutna organisationer.” (SUNET, 2009).Det är ofta tekniska och organisatoriska aspekter som lyfts fram vid val av nya system, de pedagogiska frågorna hamnar i bakgrunden. Tekniken är viktig men om system ska användas i undervisning bör även pedagogiska perspektiv synliggöras.2011 genomfördes en enkätstudie vars syfte var att kartlägga användningen av Adobe Connect vid Umeå universitet ur ett pedagogiskt perspektiv. För att för analysera svaren ur ett pedagogiskt perspektiv har Diana Laurillards modell ”Conversational Framework” använts (Laurillard, 2002). Resultatet av studien visar att lärarnas syfte med att använda Adobe Connect var att öka kommunikationen i kurserna och att lärarnas faktiska användning låg i linje med detta syfte. De pedagogiska fördelar lärarna lyfte fram var möjligheterna till förbättrad kommunikation och interaktion i kurserna. I enkätsvaren har flera lärare gjort kopplingar till studenternas lärande och att Adobe Connect skapade pedagogiska möjligheter utifrån en sociokulturell syn på lärande. Citat frän lärare:”Verktyget i sig skapar möjligheter för en interaktion som är viktig vid nätundervisning för att skapa gemenskap, ett i sig viktigt inslag i lärandet. Multifunktioner bidrar även till ett brett användningsområde.””Diskussionsseminarium, stimulera till diskussioner och kunskapsutbyte”Ytterligare en pedagogisk möjlighet lärarna angav var att Adobe Connect kunde överbrygga avstånd, både det geografiska och sociala, och öka gruppkänslan i kursen. Denna bild stämmer överens med tidigare forskning inom området där studenter fört fram liknade synpunkter (Fallon, 2011, Hratsinski, 2008).De pedagogiska problem lärarna angav var till stor del kopplade till tekniska problem. När  ekniken krånglade fick man inte igång någon fungerande kommunikation och på detta sätt drabbades undervisningen. Krånglar tekniken blir det ingen kommunikation och därmed kan man säga att en icke fungerande teknik är ett pedagogiskt problem. Ytterligare ett pedagogiskt problem lärarna angav var en ovana att använda Adobe Connect. Lärarna kunde inte använda alla funktioner och en lärare sammanfattade det med att bristande kunskap blir ett pedagogiskt problem. Citat från lärare:”Just nu tycker jag att de pedagogiska problemen är att jag inte lärt mig att använda de redskap som finns för att använda A.C. på ett bra och pedagogiskt sätt. Min okunskap blir därför ett pedagogiskt problem.””Arbetsgivaren måste ansvara för att vi lärare får tid och möjlighet att lära oss nya arbetsredskap!! Viktig arbetsmiljöfråga för oss och kvalitetsfråga för våra studenter.”Detta stämmer in med tidigare forskning där studier visat att trots tekniken ger möjligheter är det inte säkert att lärarna har kunskap att utnyttja dessa fördelar (Carmichael, 2001).Ser man slutligen på lärarnas användning av Adobe Connect kopplat till studiens analysmodell ”Conversational framework” visar det att den största delen av användningen ryms under konstruktionistisk och sociokulturell syn på lärande. En annan intressant del är att Laurillards modell ”Conversational framework” mycket väl kan fungera som modell för att pedagogiskt studera och analysera ett system för IKT-stöd.

Subject headings

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Keyword

pedagogik

Education

Publication and Content Type

ref (subject category)

kon (subject category)