Sameundervisning : samernas önskemål och behov i skolfrågor. D. 1, Avgränsning av populationen och upplevelse av sameidentitet

• Inom projektet 'sameundervisning' företogs 1971 en intervjuundersökning med 200 samer från landets samtliga samebyar. Syftet med projektet var att utröna samernas egna fcnskemål om undervisningen och alternativ till sameskolorna. Denna delrapport redovisar avgränsning av populationen, urval samt jämförelser mellan renskötande och icke renskötande samer rörande den upplevda sameidentiteten. Den renskötande del-populationen avgränsades utifrån renlängderna för respektive by. Den icke renskötande delpopulationen begränsades till samer som lämnat rennäringen de senaste 20 åren. Urvalet togs proportionellt mot byarnas storlek och utgjorde 100 personer från vardera delpopulationen. Stora svårigheter uppstod vid urvalet bland de utflyttade eftersom delpopulationen till stora delar var okänd. Problemet löstes genom ett stegvist urvalsförfarande där ett antal slumpmässigt uttagna familjer kompletterades med utflyttningsdata från församlingsböckerna. Det slutliga urvalet utflyttade togs ur dessa familjer. Samebegreppet har ofta knutits till renskötselutövandet. Undersökningen studerade om och i vilken utsträckning de båda delpopulationerna skiljde sig åt beträffande dels sameidentiteten, dels innebörden i begreppet. Av de renskötande ansåg sig 100% vara samer, för de utflyttade var motsvarande siffra 89%. Klara skillnader erhölls mellan delpopulationerna rörande innebörden i begreppet 'same'. De renskötande förband oftast rättigheter av olika slag till begreppet, de utflyttade betonade oftare aspekter som visade en känslomässig bundenhet till kulturen och hemmiljon. Dessa aspekter återfanns även bland de renskötande dock oftast i kombination med olika rättigheter. Resultaten tolkades visa att en vidgad samedefinition även hade förankring bland de renskötande.

• Within the project "Education -for Lapps" an investigation was made in 1971 in the form of personal interviews with 200 Lapps from every Lapp village in Sweden. The purpose of the project was to find out the wishes of the Lapps themselves concerning education and alternatives to the School for Nomads. This report presents a definition of the population, sampling and comparisons between Lapps who are engaged in reindeer husbandry and Lapps who are not concerning the extent to which they identify themselves as Lapps. The sub-population engaged in reindeer husbandry was marked off from the reindeer owning people's registers for every village. The subpopulation not engaged in reindeer husbandry was limited to Lapps who have left reindeer breeding during the past 20 years. The size of the random sample was determined by the size of the village and was made up of 100 pyople from each subpopulation. Great difficulties arose in the selection among those who had left the Lapp villages since this subpopulation to a large extent was unidentified. These difficulties were solved through two-stage sampling. The investigation was concerned with if, and to what extent the two subpopulations differed as to Lapp identity on one hand and the meaning of this concept on the other. Of those engaged in reindeer husbandry 100% considered themselves as Lapps, for those who had left the villages the corresponding number was 89%. Obvious differences were obtained between the subpopulations concerning the meaning of the concept 'Lapp'. Most of those engaged in reindeer husbandry connected rights of various kinds with this concept, those who had left the villages stressed more often aspects showing an emotional attachement to the culture and home environnent. The analysis of the results showed that an extended definition of the concept Lapp was also anchored amongthose engaged in reindeer husbandry.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

Sameundervisning Sverige

Samer etnicitet

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)