Engelskans utbredning i den svenska högskolan : En kartläggning av engelskspråkiga benämningar av program och kurser i svensk högre utbildning 1993–2009

• Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Svensk högre utbildning har under de senaste 20 åren uppvisat klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i utformandet av utbildningsutbud anpassat för en allt mer internationaliserad värld. I denna rapport läggs särskild vikt vid språket där engelska expanderat klart under åren från och med 1993 till och med 2009, både som undervisningsspråk och som kurs- och programbenämning. Kartläggningen av denna expansion är ett av rapportens huvudbidrag. Den totala expansionen av engelskspråkiga utbildningar och benämningar finner delförklaringar i de reformer och transformationer av den svenska högre utbildningens organisation från 1970-talet och framåt såväl som förändringar på överstatlig nivå såsom uppkomsten av samordnande organ för utbyten inom högre utbildning och harmoniseringar av nationella utbildningssystem. Etableringen av engelskspråkiga utbildningar och utbildningsbenämningar ses här som uttryck för lärosätens strategier i meningen handlingar i syfte att bevara eller förbättra sin position visavi andra lärosäten. Hur förhåller sig sådana strategier – att etablera engelskspråkiga utbildningar och benämningar – till etablerade hierarkier inom högskolans fält, och vilka, i betydelsen inhemsk eller inresande, är de studenter som tar del av detta utbud. Så lyder rapportens huvudfrågor.Rapporten bygger i huvudsak på Statistiska centralbyråns register över högskoleutbildningar och -studenter vilket möjliggör totalundersökningar av området över tid. Expansionen av de engelskspråkiga utbildningsbenämningarna har skett i såväl absoluta som relativa tal vilket tyder på att detta sätt att saluföra utbildningar har fått ökat betydelse över perioden fr.o.m. 1993 t.o.m. 2009. Under denna period har en förskjutning skett där exempelvis fackhögskolornas andel av totala antalet engelskspråkiga programbenämningar sjunkit till förmån för högskolor och större universitet. På en mer detaljerad nivå, där enskilda lärosäten utgör analysenheten, framträder en del lärosäten i större utsträckning än andra som tydligt satsande på engelskspråkiga utbildningar och benämningar. Till dessa hör särskilt Chalmers samt universiteten i Göteborg, Lund och Linköping, för att nämna några. På motsatt håll, alltså bland de som i sammanhanget präglas av en avsaknad av engelskspråkiga utbildningar och benämningar, finner vi i första hand många av högskolorna och de yngre universiteten.Förflyttar vi fokus till studenterna framträder några anmärkningsvärda mönster. Det visar sig att de inresande studenterna i första hand registrerar sig på kurser med svenska benämningar och endast omkring en fjärdedel registrerar sig på det som i denna rapport identifierats som nominellt engelskspråkiga kurser.Sammanfattningsvis pekar rapportens resultat på att de lärosäten som i denna och andra studier visat sig besitta värdefulla tillgångar (hög social rekrytering, hög forskningsintensitet, anciennitet, etc.) också har högst antal engelskspråkiga utbildningar och benämningar vilket skulle kunna tolkas som att dessa har stora möjligheter att befästa sina framskjutna positioner i takt med att det högre utbildningssystemet internationaliseras.

Nyckelord

Utbildningssociologi

Sociology of Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)