Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika

• En av 2000-talets viktigaste händelser var onekligen de folkliga uppror som svepte över Mellanöstern och Nordafrika. Folkresningar som gick under beteckningen den arabiska våren. Till de folkliga upproren knöts stora förhoppningar om en demokratisk utveckling i regionen. Det var framför allt den unga generationen som höjde sin stämma mot diktaturer, såväl sekulära som religiösa sådana i regionen. Kännetecknande för de folkliga upproren var framväxten av nya strategier för deltagande i det politiska livet, framför allt framväxten av en ny protestkultur som kom att utvecklas till en kraftfull kanal för att uttrycka krav på respekten för mänskliga rättigheter. Denna protestkultur bygger på kollektiv mobilisering genom sociala medier och ledde till uppkomster av rörelser med bred social sammansättning, rörelser vilka engagerar medborgare som tidigare varit inaktiva men som nu arbetar för en ny form av demokratisk praktik i riktningen nerifrån och upp.Det mest kännetecknande för folkresningarna var parollen som ställde krav på återupprättande av människans värdighet. Denna hade kränkts och vanärats genom destruktivt politiskt förtryck, utbredd och demoraliserande korruption samt avsaknaden av en fungerande rättsstat och socialt skyddsnät. Man krävde alla människors lika värde och rätten att bli bemött med respekt. Det sista var en direkt reaktion mot det hierarkiska samhällssystem som var förhärskande i dessa länder där man skilde på människor på grund av deras inkomstnivå, sociala status, politisk färg, lojalitet till statsmakten, religiös tro och grad av religiositet och en rad andra världsliga och immateriella faktorer.Händelseutvecklingen några år efter de euforiska medborgarupproren lämnar emellertid inte något större utrymme för vårkänslor. De storslagna förhoppningar som knöts till folkreningarna gav snart vika för en rad ovälkomna bakslag. Listan över bakslagen är lång. Bland annat kan nämnas nedslagningen av de folkliga rörelserna. I en del länder som Bahrain, Saudiarabien, Oman med flera länder vid Persiska slogs de folkliga upproren ner mycket brutalt. I Syrien övergick de inledande folkliga protesterna till ett blodigt inbördeskrig och landet förvandlades till en tummelplats för USA, EU, Ryssland och regionala makthavare som Saudiarabien, Qatar, Turkiet och Iran som för krig mot varandra genom ombud. Där finns också ultrakonservativa och militanta islamistiska grupper som begår ohyggliga övergrepp mot mänskliga rättigheter. Ett annat bakslag var militärkuppen i Egypten som innebar den djupa statens återkomst och som förvandlade landet till en polisstat där alla tidigare landvinningar efter diktatorn Mubaraks fall är borta. Vad var bakgrunden till den arabiska våren och varför kom bakslagen? Finns det ljusglimtar eller har den arabiska våren definitivt övergått till vinterdvala? 

Nyckelord

Arabisk vår

MENA-regionen

Folkligt uppror

Politisk islam

Bakslag

Militärkupp

Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

Systematic Theology and Studies in Worldviews

Idé- och lärdomshistoria

History of Sciences and Ideas

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)