Plågsam fascination för kategorier

• Den politiska debatten om ett tredje kön har återupptagits. Frågan lyftes redan under Pride 2015 av Centerpartiets ungdomsförbund. Efter en motion (2017/18:750) av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan Gustafsson har nu en majoritet av den svenska riksdagen beslutat att tillsätta en utredning gällande ett tredje biologiskt-juridiskt kön. Kanhända har uppmärksamheten kring icke-binär estetik, Gudsbejakelse i hen-form, samt medial debatt om könssegregerade toaletter, bidragit till denna utveckling.Vi anser dock att debattens fokus på en biologisk-juridisk kategori för icke-binära negligerar möjligheten till en mer allmän frigörelse från normerande könskategorier. Debatten kretsar begränsat kring vad vi tillsammans ska få lov att konstruera socialt. Är det en separation av två kön eller gränsdragningar mellan tre olika könstillhörigheter?Elisabeth Sandlund förklarar exempelvis under en debatt i SVT:s Aktuellt (2018-01-18) att det är alldeles för komplicerat att erbjuda människan mer än två kategorier. Hon säger att ”det inte är så enkelt att urskilja den gruppen” som inte identifierar sig som man eller kvinna. Hon tycker snarare att vi ska ”hjälpa ungdomar att landa i den könsidentitet” som de har fått tillskriven vid födseln. Sandlunds hypotes är att erbjudandet om en tredje könskategori skulle skapa förvirring och ökad depression i gemen. Slutsatsen av hennes konservatism är att fantasin ska hämmas, tankar styras och valvånda minimeras. Det diffusa är för henne och många andra störande.Antagligen kommer den politiska debatten och de mediala bråken även att begränsas till denna ytliga problematik – ska människan erbjudas två eller tre kategorier i framtiden? Vilket är farligast och skapar mest depression? Det är en fråga som osar rädsla för osäkerhet och fascination för idogt kategoriseringsarbete och motbjudande strukturering.Vi förstår mycket väl att de människor som varken kan eller vill bli biologiskt-juridiskt kategoriserade som kvinna eller man verkligen ser fram emot en legitim kategori att tillhöra. Det kommer förhoppningsvis att resultera i förlösande sociala effekter och förenkla en efterlängtad frigörelse för många. Vi vill däremot lyfta en bredare problematik. Den som handlar om människans underliga vilja till att kategorisera över huvud taget. En vilja och förmåga till kategorisering som har förfinats och utvecklats, på olika sätt, vid olika tidpunkt, och på olika platser. Gärna med hjälp av alfabetet, som dock är begränsat. Denna vilja att placera in i fack har varit särskilt stark gällande kön och en styrning av egenskaper. Just nu verkar kategoriseringsarbetet åtminstone frodas, och det under antagandet att en social ”identitet” är något som individen i ett upplyst samhälle verkligen måste fastställa. Annars blir den osäker och mår dåligt.Kulturkritikern Slavoj Zizek har däremot vänt på detta med osäkerhet i samband med den accelererande debatten om könssegregerade toaletter. Med hjälp av politiskt inkorrekt humor säger han att han själv, utan samma identitetsproblematik som icke-binära, har tvivlat på sin tillhörighet till manskategorin. ”Do I really have the right to enter GENTLEMEN? Am I really a man? ” [Har jag verkligen rätt att gå in på herrarnas? Är jag verkligen en man?]. Med denna retorik belyser ?i?ek problemet att icke-binära inte är ensamma om att störas av den rådande könskategoriseringen. Om vi tror på Zizek så kan en existentiell oro alstras hos vem som helst som ställs inför inrutade könskategorier. Vill jag verkligen uppfylla de beteenden och de förväntningar som följer med en viss kategori som jag ständigt tillskriver mig själv? Att pressa fram sin valda kategoritillhörighet genom röstläge och rollspel är inte alltid så lätt. Det krävs ett visst egenarbete för att uppfylla kategorier, vilka de än är. I motsats till Sandlund så tycker Zizek alltså att det är positivt att alla ställs inför tvivel om sin egen könstillhörighet. Där människans kamp med kategorierna tydligt uppenbaras i irritation över vissa toalettskyltar, vilket har belysts tidigare i UNT (2016-02-17, 2016-02-22). Att tillåta sig själv att vara osäker och inte behöva kategorisera in det diffusa kan vara frigörande.Zizeks resonemang leder därför till en mer grundläggande fråga än den som handlar om icke-binäras identitetsproblematik: vad är det för slags handling som utförs när man själv tillskriver sig en viss könstillhörighet under livets gång? När behöver vi inte endast tre sociala gränsdragningar, utan när blir gränsdragningar oväsentliga? Och till den komiskt nog mest provokativa frågan – den som fungerar som ett lackmuspapper på hela den här debatten – när blir alla lika fria att fundera på sin användning av färgglatt nagellack? Den frågan biter verkligen på viljan att dominera genom att kategorisera.Alternativet till två och tre kategorier har även föreslagits – en kategori. Det är en post-human kategori där människa-maskin-natur sammanslås till en enhet och alla erbjuds en protes för graviditet. Det är först då som könskategorier blir irrelevanta, heter det. Vår position ligger dock inte heller i en sådan polariserad debatt, utan vi vill lite lätt knuffa debatten om frigörelse framåt. Bort från en negativ syn på valvånda och depressioner, mot en möjlighet för alla att engagera sig i en produktiv kritik av sitt dagliga kategoriseringsarbete. Det är en kritisk inställning som bejakar människans förmåga att tänka mer, och inte mindre.

Nyckelord

Gender diversity

toilet

binary categories

Zizek

Engineering Science with specialization in industrial engineering and management

Teknisk fysik med inriktning mot industriell teknik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)