Konstruktiv religionskritik och islam

• En vanlig uppfattning, av apologetisk karaktär, är att religionskritik inte är möjlig inom muslimsk idétradition. Den grundar sig på föreställningen att i islam betraktas Koranen som Guds ord och därmed evigt och oföränderlig. Det går inte att blunda för det faktum att dessa föreställningar har haft ett fast grepp om muslimskt tänkande, särskilt inom teologi och rättstolkning, men frågan är om de har förhindrat disparata tolkningar och vad som skulle kunna betecknas som intern kritik inom islam. En tillbakablick på muslimsk idéhistoria visar emellertid att det har förekommit och förekommer kritiska synpunkter vars syfte är att utifrån ett rättviseperspektiv modifiera och i vissa fall helt förändra föreställningar eller regler som inte är förenliga med ett rättighetscentrerat och individbaserat rättstänkande.Den interna religionskritiken inom islam har utformats på olika sätt. Den tar sin utgångspunkt i såväl epistemologiska bevekelsegrunder som ett kritiskt förhållningssätt mot islams urkunder. I den antiklerikala kritiken har muslimska auktoriteter fått stå till svars för sina tillkortakommanden och sin skenhelighet. Bortsett från detta har kritiken för det mesta tagit sin utgångspunkt i filosofiska och teologiska spörsmål. Den senare kategorin av kritik har utformats genom interaktioner med rådande idéströmningar genom historien och i vår samtid. Muslimska auktoriteter har utmanats av muslimska feministiska teologer och muslimska liberalteologer som anklagat dessa auktoriteter för att förfäkta tankegångar som står i disharmoni med det moderna samhällets strukturer och övernationella konventioner.  Den självkritiska idétraditionen och därmed den interna kritiken har funnits under hela islams historia. Utfallet har emellertid inte varit entydigt; det finns inslag av både negativ och konstruktiv kritik. De inom-muslimska kritiska rösterna har utvecklats inom teologin, filosofin, rättstolkningen, litteraturen och andra områden. Man kan inte se dessa kritiska tankegångar som fixa och färdiga idétraditioner. De har snarare konstruerats, rekonstruerats eller förhandlats fram genom interaktioner mellan olika enskilda aktörer, institutioner och grupper. Denna process har ägt rum inom ramen för olika kontexter. Dit hör exempelvis olika idéströmningar, sociala strukturer, kulturella referensramar, ekonomiska strukturer, rättsliga traditioner samt religiösa och politiska institutioner. Detta visar att den islamiska teologin och rättstolkningen bygger på en dialog mellan mänskliga aktörer, urkunder (texter) samt traditionen (den religiösa erfarenheten), som är långt ifrån enhetlig. Detta samspel har skett inom ramen för situationer (kontexter), som i sin tur påverkat dialogen. 

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionsvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Religious Studies (hsv//eng)

Nyckelord

Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

Systematic Theology and Studies in Worldviews

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)