Gudstrons rationalitet inom islam

• Hur har vägarna till gudstro sett ut i muslimska idévärldar? Hur ställer sig muslimska tänkare till frågan om gudstrons rationalitet och humanistiska idétraditioner?En tillbakablick på de olika idéströmningarna i islams idéhistoria visar att vi möter en mängd olika svar på de inledande frågorna. Svaren varierar beroende på vilka teologiska skolbildningar, filosofiska skolor eller sufiska ordnar som svarar på frågorna. Denna mångfald är karaktäristisk oavsett när vi gör ett nedslag i islams fjortonhundraåriga historia och i vår samtid. Här finns ett brett spektrum av föreställningar i vars ena ända står bokstavstrogna teologer som inte kan acceptera någonting annat än vad som kan beskrivas som uppenbarelsebaserade teologiska föreställningar. På den andra ändan står dem som vill förankra uppenbarelsen i rationella argument. Muslimska sufier, mystiker, väljer en tredje väg och talar om upplevelser, insikt och kunskap genom närvaro.   I islams idéhistoria möter vi en rad klassiska muslimska filosofer som tog hjälp av det antika grekiska bildningsarvet och andra filosofiska traditioner för att den vägen förstå Guds ställning i tillvaron utifrån ett rationalistiskt perspektiv. Flera av de sökte efter en modell som hämtade inspiration från en aristotelisk empirisk idétradition som utgick från ett orsak-verkan perspektiv. Flera av de klassiska muslimska filosoferna talade om Gud som den förste röraren. Det resulterade i synen på Gud som den yttersta eller första röraren som hade satt igång tillvaron en gång i tiden.En del muslimska filosofer gick en balansgång mellan filosofins rationalistiska föreställningar och teologernas uppenbarelsebaserade förklaringsmodell. De skapade modellen med dubbla sanningar som innebar att den rationalistiska gudsförståelsen inte betyder att uppenbarelsen är underordnad filosofin. Filosofen al-Kindi underströk att islam inte förhindrar muslimska tänkare från att ta till sig idéer och föreställningar som har sin grund i andra kulturer och civilisationen. Han ville öppna den muslimska tankevärlden för andra kulturers och civilisationers intellektuella landvinningar och underströk att man inte ska skämmas för att erkänna en sanning, även om de kommer från tidigare generationer som inte var muslimer eller främmande kulturer och folkslag som inte betraktas som muslimer. Det är själva sanningen som är det viktiga, inte vem som framför den.Artikeln ger en inblick i muslimska tänkares syn på Gudstro. 

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion (hsv//eng)

Nyckelord

Gudstro i islam

rationalitet

islams idéhistoria

Systematisk teologi med livsåskådningsforskning

Systematic Theology and Studies in Worldviews

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)