Road user effect models : the influence of rut depth on traffic safety

• Det saknas idag tillfredsställande effektmodeller för beräkning av konsekvenser och kostnader för trafikanterna av olika underhållsstrategier. Det största problemet identifierat av Trafikverken/Vägverken i Finland, Sverige, Norge och Estland är sambandet mellan vägytans tillstånd och olyckor, effekten av den viktigaste tillståndsparametern spårdjup för trafikantkostnaderna, liksom betydelsen av trafikantkostnaderna/- effekterna för ett vägnät som är i ett huvudsakligen gott tillstånd. Detta är problem som måste lösas för att bättre kunna rättfärdiga budgettilldelningen för vägunderhåll. VTI har därför i uppdrag på finska Trafikverket och med finansiering även från de övriga Trafikverken/Vägverken, genomfört en studie för att avgöra hur spårdjup påverkar olycksrisken för trafikanter. Separata analyser har gjorts för data från Sverige, Finland respektive Norge. Det antogs att olycksrisken också beror på andra vägtillståndsvariabler, t.ex. längsgående ojämnhet, textur, tvärfall, geografiskt läge (land), fordonsflöde, klimat, väderförhållanden etc. En modellansats valdes som skulle kunna hantera påverkan av alla dessa övriga vägtillståndsvariabler, samt eventuella interaktioner mellan dessa, på olycksrisken. Det antogs vidare att förhållandet mellan olycksrisk och spårdjup inte nödvändigtvis är en linjär funktion, varför spårdjup delades upp i ett antal kategorier. Det beslutades också att separata ekvationer skulle härledas för olika hastighets- och ÅDT (Årsmedeldygnstrafiken)-klasser. Spårdjupskategorier samt hastighets- och ÅDT-klasser valdes för att matcha varje lands strategier för underhåll. Den övergripande slutsatsen av analysen är att data inte ger stöd för några allmänna regler i en underhållsplan. Det finns inga resultat från studien som säger att djupare spår generellt tenderar att öka olycksrisken. Det finns heller inga resultat som säger att spår har samma påverkan på olycksrisken i olika ÅDT-klasser vid en given hastighet eller vice versa. Det tycks finnas en ökad risk vid spårdjup ? ca 15 mm i högsta hastighetsklassen, men resultaten skiljer sig åt mellan olika ÅDT-klasser och inte är lika i angränsande hastighetsklasser, vilket gör resultaten svåra att förstå och mindre användbara för att ange regler för underhåll. För norska data erhölls inte samma resultat i den högsta hastighetsklassen (> =90 km/tim), denna skiljer sig dock från de svenska och finska högsta hastighetsklasserna (> =110 km/tim-vägar respektive motorväg)

• There are currently no satisfactory effect models for calculating the consequences and costs for road users of different maintenance strategies. The main problems identified by the Transport/Road Administrations in Finland, Sweden, Norway and Estonia, are the relationship between road surface condition and accidents, the effect of the most important state parameter rut depth on road user costs, as well as the role of road-user costs/effects of a road network that is mostly in good condition. These are problems that must be resolved in order to better justify budget allocation for road maintenance. VTI has therefore on commission by the Finnish Transport Administration and with funding from the other Transport/Road Administrations conducted a study to determine the influence of rut depth effects on the accident risk of road users. Separate analyses were made of data from Sweden, Finland and Norway, respectively. It was assumed that the accident risk also depends on other road condition variables, such as longitudinal unevenness, texture, cross slope, geographic location (country), vehicle flow, climate, weather, etc. A model approach was chosen that could address the impact of all these other road condition variables, and the possible interactions between them, on the accident risk. It was assumed that the relationship between accident risk and rut depth is not necessarily a linear function, why rut depth was divided into several categories. It was also agreed that separate equations should be derived for different speed and AADT (Annual average daily traffic) classes. Rut depth categories, as well as speed and AADT classes were chosen to match each country's strategies for maintenance. The overall conclusion of the analysis is that the data does not support any general rules for a maintenance scheme. There are no results to show that deeper ruts generally tend to increase the accident risk. Nor are there results that show that ruts have the same influence on the accident risk for different AADT classes at a given speed or vice versa. There seems to be at increased risk for ruts ? about 15 mm in the highest speed class, but the results differ between AADT classes and are not similar in adjacent speed classes, making the results difficult to understand and less useful to specify the rules for maintenance. For the Norwegian data this trend can not be seen in the highest speed class (> = 90 km/h), but then this speed class differs from the Swedish and Finnish highest speed classes (> = 110 km/h roads and motorways, respectively).

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Infrastrukturteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Infrastructure Engineering (hsv//eng)

Nyckelord

Rutting (wheel)

Depth

Impact study

Accident

Risk

Surfacing

Mathematical model

Statistics

Analysis (math)

Spårbildning

Djup

Effektstudier

Olyckor

Risk

Beläggningar

Matematiska modeller

Statistik

Analys (matematisk)

Road: Accident risk

Road: Accident risk

Road: Surfacing

Road: Surfacing

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)