Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:vxu-4694" >
Mobbning, interakti...
Mobbning, interaktion och meningsproduktion : Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning
-
- Agevall, Ola (författare)
- Växjö universitet,Institutionen för samhällsvetenskap
-
(creator_code:org_t)
- LIber; Malmö, 2007
- 2007
- Svenska.
-
Ingår i: Social interaktion. - : LIber; Malmö. - 9789147087471 ; , s. 164-188
- Relaterad länk:
-
https://urn.kb.se/re...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Mobbning som företeelse har en obestämd men med all sannolikhet mycket lång historia. Som begrepp har det däremot en betydligt kortare livstid, och under sitt livslopp har det genomgått viktiga betydelseskridningar. Det vi idag menar med mobbning är inte detsamma som avsågs med begreppet när det först blev en offentlig angelägenhet i slutet av 1960-talet. Den första delen av denna uppsats skildrar den meningsproduktion som, via interaktioner mellan vardagsspråk och vetenskap, har format och omformat mobbningsbegreppet. Historiken är ett preludium till ett teoretiskt bidrag, vars syfte är att ge en ny ingång till studiet av mobbning som företeelse. Mobbningsdiskursens historia har, direkt och indirekt, präglat forskningen på området – forskningens huvudfåra är kvantitativ och individualpsykologisk, med fokus på stabila personlighetskarakteristika hos offer och förövare. Men vid sidan av allfartsvägen har det också vuxit fram alternativ. Ett sådant är Björn Erikssons analyser av mobbning. Det teoretiska resonemang som utmejslas i denna uppsats tar sin utgångspunkt i de mekanismer som Eriksson identifierar. Interaktion och meningsproduktion återkommer här som huvudrollsinnehavare, men nu i en helt annan mening än den som avsågs i beskrivningen av mobbningsdiskursens historia. Nu gäller analysen social interaktion och meningsproduktion inom ramen för begynnande och fullt utvecklade mobbningsrelationer – två faktorer som fått underordnad betydelse i den dominerande forskningstraditionen på området. Arbetet med att vidareutveckla Erikssons teori tar som sin stödjepunkt en sekundäranalys av två hittills orelaterade forskningslitteraturer, barnetnografier och kvantitativa studier av öknamn. Resultatet är ett teoretiskt ramverk som bland annat förmår göra reda för relationen mellan individualiserande mobbning och kategoriellt bundna trakasseriformer som rasism och homofobi.
Ämnesord
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Sociologi (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Sociology (hsv//eng)
- HUMANIORA -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)
Nyckelord
- Mobbningsbegreppets historia
- Mobbning
- Kategoriell uteslutning
- Rasism
- Individualisering
- Sociology
- Sociologi
- History of science and ideas
- Idé- o lärdomshistoria
- Education
- Pedagogik
- Sociology
- Sociologi
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- kap (ämneskategori)
Hitta via bibliotek
Till lärosätets databas