Atypiska arbetstider, kön och familj. Europeiska utblickar på samtida trender

• Arbetsstress och balans mellan arbete och familj eller privatliv (alla lever inte i familj) har under senare år ett uppmärksammat problem inte bara för människor i största allmänhet utan också för forskare och politiker. Det har också blivit en indikator i jämförande statistik över arbetsvillkor. Mot bakgrund av att varje land inom EU har åtagit sig att öka förvärvsarbetet bland kvinnor har frågan om hur arbetstider, dess längd och dess förläggning, dess flexibilitet påverkar balansen mellan arbetet och omsorgsansvar för i första hand barn och familj. Oavsett land upplever allt fler individer tidspress, särskilt de som har omsorgsansvar för anhöriga, främst bar men också äldre föräldrar med omsorgsbehov. Alla har inte långa arbetstider, men för många i dagens arbetsliv känns det som att den tid som man lägger ner på arbete och arbetsrelaterade verksamheter har ökat. Det är t ex resor till och från jobbet, förberedelser av olika slag, t ex att ägna sig åt fysisk träning för att kunna prestera bättre i jobbet, att följa med i utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Det är således inte bara den tid som är arbetsrelaterad som ger upplevelser av stress, det är också så att tillvaron utanför arbetet som kräver mer av ens tid. OECD och EU publicerar regelbundet statistik över hur många timmar varje individ arbetar. Dessa siffror visar att m ånga länder i Europa genomsnittligt sett ligger lågt i förhållande till länder med låg produktivitet. En rapport från EU-kommissionen, Employment in Europé 2007 visar att arbetstiden har sjunkit i i alla västerländska ekonomier inklusive USA, men mest i EU. USA och Europa har ungefär lika hög produktivitet men arbetstiden i USA är mer omfattande där än i Europa beroende på att Europa har längre lagstadgad semester och att Europa har kortare arbetsveckor. I Europa ligger de flesta länder runt 40 timmar – en del något lägre – 39 timmar (OECD. Observer 2004) Vad betyder då arbetstidens förläggning och dess variation för upplevelser av bristande balans? Långa arbetstider bidrar till tidspress men det gör också oförutsägbara arbetstider och arbetstidsscheman som ligger utanför ’normala’ arbetstider – natt, helger, samt gränslösa arbetstider. Det är således inte bara antalet arbetade timmar som spelar roll utan och arbetstidens förläggning och hur mycket man kan styra sin arbetstid och anpassa den efter sina behov. Flexibilitet som endast gynnar arbetsgivarens kostnadsjakt i att hålla en arbetsstyrka ”just in time” är vanligtvis inte den enda faktorn som bidrar till tidspress. Kombinationen av oförutsägbarhet och obekväma tider som för många leder till en känsla av tidspress. Det är alltså inte självklart att det finns ett rakt samband mellan att ha pressande arbetsvillkor och att uppleva tidspress. Det är inte heller självklart att upplevelser av tidspress leder till att man upplever bristande balans mellan arbete och livet i övrigt. Att ha tidspress i jobbet innebär inte självklart att man också är tidspressand i livet utanför arbetet, men det ökar sannolikheten.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

arbetstid

balans arbete familj

kön

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)