Sökning: id:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/136273" >
Vad påverkar profes...
Vad påverkar professionernas engagemang för hälso- och sjukvårdens utveckling
-
- Eriksson, Nomie, 1955 (författare)
- Gothenburg University,Göteborgs universitet,Förvaltningshögskolan,School of Public Administration
-
(creator_code:org_t)
- 2010
- 2010
- Svenska.
-
Ingår i: Tredje kommunforskningskonferensen, Ekonomi, styrning och organisering i kommuner och landsting.
- Relaterad länk:
-
https://gup.ub.gu.se...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Den svenska hälso- och sjukvården satsar årligen stora belopp på olika utvecklingsaktiviteter. Gång på gång beslutar företrädare om att sjukvården skall utvecklas. Sättet som utvecklingen skall ske på handlar oftast om att applicera någon modell som förändrar verksamheten på ett för beslutsfattarna tänkt sätt. Det välkända problemet för såväl forskare som företrädare för sjukvårdens ledning är att det inte med lätthet genomförs några förändringar i sjukvården. En vanlig iakttagelse är att det praktiska vårdarbetet bedrivs på ett förhållandevis traditionellt sätt. Orsakerna till det är många och komplicerade men faktum kvarstår att förändringsförslag har introducerats utan alltför mycket påverkan i praktiken trots att tänkta modeller haft betydande potential att skapa en mer patientcentrerad och högkvalitativ vård (se exv Berwick, 2003; Eriksson, 2007; Payne, 2000;). Syftet med detta papper är att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdprofessionernas engagemang i utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården och att i praktiken också genomför det som beslutats. Vårdprofessionernas inställning till utvecklingsarbeten har en avgörande betydelse för hur framgångsrikt utvecklingsarbetet kan bli och frågan om vilka faktorer som påverkar deras engagemang förtjänar därför att uppmärksammas. Det handlar om att över tid få en hållbar utveckling som också kan möte morgondagens behov av sjukvårdens tjänster. Den metod som använts för att undersöka vårdprofessionernas engagemang är intervjuer med företrädare från olika medicinska verksamheter, om deras engagemang för att införa processorientering inom sjukvården. Denna modell finns inom Lean filosofin (se exv Womack och Jones 2003). Intervjuerna följer utvecklingsarbetet över tid vid ett sjukhus. En bedömning är att intresset från sjukvården sida bör vara stort för kunskap om vilka faktorer som avgör vårdprofessionernas engagemang för utvecklingsarbete och vad som kan stimulera detta intresse. Många som arbetar inom sjukvården anser att de inte hinner delta i utvecklingsarbete eftersom de anser att det tar för mycket tid från patientarbetet genom mötesverksamhet och dokumentation av resultat samt avvikelser. Det framkommer också att etablerade yrkesroller har en konserverande effekt, liksom tolkningar om vad det egna arbetet består i (Abbott 1988). Uppfattningar om vad som är andra yrkesgruppers ansvarsområden förhindrar också en utveckling mot en effektivare och mer patientorienterad praktik. En sammanfattning av vad som påverkar vårdprofessionernas engagemang i utvecklingsarbeten är vikten av att de själva får vara med och fatta beslut om vad som skall genomföras, på vilket sätt och när i tiden. Försöker beslutsfattare få vårdprofessionerna att genomföra en tänkt modell svalnar professionernas intresse för att engagera sig i utvecklingsarbetet. Få är de som kan få professionernas engagemang om de inte själva är experter inom området. Den standardisering som ett processorienterat arbetssätt i praktiken innebär kan få vårdprofessionerna engagerade i att utveckla under förutsättning att det är de själva som standardiserar arbetet. En framträdande faktorerna i vad det är som påverkar vårdprofessionernas engagemang för utveckling är at det måste finnas glädje och tillfredsställelse i arbetet och att de känner att de som individer räcker till för att göra ett, som de själva uppfattar, gott arbete. Hållbarheten i ett kontinuerligt utvecklingsarbete finns därmed i vårdprofessionernas påverkansmöjlighet, möjligheten att standardisera sitt och kollegornas arbete samt glädjen i arbetet och känslan av att räcka till för ett utföra ett gott arbete. Därtill kommer behovet av en gemensam dialog och att eldsjälar driver och legitimerar arbetet.
Ämnesord
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Ekonomi och näringsliv (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Economics and Business (hsv//eng)
- MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP -- Hälsovetenskap -- Omvårdnad (hsv//swe)
- MEDICAL AND HEALTH SCIENCES -- Health Sciences -- Nursing (hsv//eng)
Nyckelord
- Hälso- och sjukvård'Processorientering' kvalitetsarbete' dialog' eldsjälar'
Publikations- och innehållstyp
- ref (ämneskategori)
- kon (ämneskategori)