Man kan använda påhängsfrågor också på svenska, kan man'te?

• Engelska påhängsfrågor (tag questions) som i He’s nice, isn’t he? har studerats ingående till både form och funktion. Funktionellt har fokus i senare studier legat på hela yttrandet, inte på påhänget separat (Axelsson 2011b). Axelsson (2011a) diskuterar likartade påhäng i ett tiotal ytterligare språk inkl. norska och danska. I norska kan enligt Faarlund et al. (1997:911) påhäng som i Vi vant vel, gjorde vi ikke? användas istället för ikke sant. SAG (Teleman et al. 1999) nämner däremot inte påhängsfrågor av denna typ, Nordenstam (1989) finner dem onaturliga i svenskan och Svartvik och Sager (1996:435) påstår att svenskan inte har någon ”direkt motsvarighet”. I denna studie har 95 svenska påhängsfrågor dokumenterats och analyserats, främst från TV/radio (1) men också från skönlitteratur (2). Därutöver har många exempel noterats i muntlig vardagskommunikation (3). Påhängen är klart övervägande negativa men även positiva påhäng förekommer och då efter en negativ ankarsats (4); exempel med konstant polaritet mellan ankarsats och påhäng har inte noterats. I talspråksexemplen slutar oftast påhängen med det men så är det sällan i de skönlitterära exemplen; inget tyder dock på att det påverkar funktionen. Yttranden som i (1)–(4) ger ett mycket naturligt intryck i sina respektive sammanhang. I talspråk är påhängen svagbetonade och fonologiskt reducerade, och intonation är vanligen fallande. (1) Hon lyder dig, gör hon inte det? (Astrid Lindgren i SVTs dokumentär Astrid) (2) … det var obegripligt, var det inte? (i Lagercrantz: Det som inte dödar oss) (3) Det skulle väl bli regn, skulle det inte det? (4) … men jag tror inte att det är straffbart, är det? (ur TV-deckaren Maria Wern) Svenska påhängsfrågor bör analyseras som komplexa meningar enligt SAGs syntaktiska, semantiska, pragmatiska, prosodiska och grafiska kriterier (Teleman et al. 1999:832–843). Presentationen diskuterar vidare om påhängsfrågor av engelsk typ är ett relativt nytt fenomen i svenskan och varför denna företeelse hittills har förbisetts i beskrivningen av svenskan. Referenser Axelsson, K. (2011a). A cross-linguistic study of grammatically-dependent question tags: Data and theoretical implications. Studies in Language 35 (4), 793–851. Axelsson, K. (2011b). Tag questions in fiction dialogue. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Faarlund, J. T., Lie, S. & Vannebo, K. I. (1997). Norsk referansegrammatikk. Oslo: Universitetsforlaget. Nordenstam, K. (1989). Tag questions och dylika påhäng i svenska samtal. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för nordiska språk. Svartvik, J. & Sager, O. (1996). Engelsk universitetsgrammatik. 2 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. (1999). Svenska Akademiens grammatik, vol. 4. Stockholm: Norstedts. Nyckelord: påhängsfrågor; komplexa meningar; talspråk; skönlitteratur

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Språk och litteratur (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature (hsv//eng)

Nyckelord

påhängsfrågor

komplexa meningar

skönlitteratur

talspråk

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)