Documentation, transformation and intra-modal materialisations : Posthumanist Education - Theory, Education and Reseach

• Introduktion: Inom bildpedagogik och bildvetenskap har sociala perspektiv fått en allt större betydelse (Kallio-Tavin 2015; Quinn 2006, 2010) och utifrån detta vidgade perspektiv kan visuell kunskap i pedagogisk praxis relateras till, och problematiseras utifrån, såväl etiska och politiska aspekter, liksom feministiska, ekologiska och multikulturella dito. Visuell samhällsanalys och användning av visuella forskningsmetoder har på senare tid fått en allt större betydelse inom olika vetenskapsområden (Rose 2012). Det visuella beskrivs som en väsentlig del av förflyttningen från ett modernt till ett postmodernt samhälle i vår västerländska kultursfär (Mirzoeff 1998, 1999). Problematisering: En diskurs som kommit att ta sig starka uttryck i förskolan är frågor kring dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete (Elfström 2015; Håkansson 2014). Genom detta har förskolans visuella kultur kommit i fokus då olika visuella metoder blivit en del av förskolans praktik, bl. a. genom arbetet med observation av den pedagogiska verksamheten men också genom ökad medialisering (Bjervås 2011; Dahlberg Moss & Pence 1999; Elfström 2015; Häikiö 2007; Lenz Taguchi 2000, 2012; Lindgren 2016; Olsson 2014; Sparrman & Lindgren 2010; Svenning 2009). Därför är det av vikt att diskutera och problematisera användandet av så kallade visuella verktyg, samt diskutera vilken påverkan detta fått för förskolans praktik utifrån de förändringar som skett, inte minst utifrån teoretiska aspekter. Då visuell kunskap omfattar både förmågan att använda seendet och tolkningen av det sedda pedagogiskt, vilket också innefattar pedagogiskt arbete med material och i miljöer (Karlsson Häikiö 2012, 2014), har behovet av visuell litteracitet och bildanalys ökat i förskolan. Dokumentationer i förskolan – liksom olika slags bilder där olika former av bildkommunikation, material och tekniker osv. används – behöver analyseras och tolkas bl. a. som multimodala uttryck utifrån denna vidgade visuella kontext (Kress 2009/2011). Metod/Undersökning: I det estetiska och skapande arbetet med olika material kan barnen följa föremåls förändring genom att materialen i sig har en transformativ kvalitet och karaktär där olika slags färger, gips, lera, ljus osv., har transformativa dimensioner. I kreativt utforskande suddas gränserna ut gentemot berättande, lek, relationsskapande och andra former av kommunikation (Häikiö 2007). I presentationen ges exempel på hur visuella händelser iscensätts i de skapande aktiviteterna med barnen med visuella och andra material, och dokumenteras av pedagogerna på förskolan. Denna kommunikation mellan barn och material kan beskrivas som en intra-modal materialisering (Karlsson Häikiö forthcoming) där fenomen intra-agerar utifrån en posthumanistisk tolkning. Här sammanfaller skilda bildelement och olika bilduttryck i en materiellt-semiotisk distribution av visuell kommunikation (Åsberg, Hultman & Lee 2012). Genom bild- och dokumentationsanalys kan därmed ett antal olika samband, relativiteter och visuella relationer tolkas på en mängd olika sätt utifrån idén om samtillblivande (Johansson, 2015). Bildanalysen erbjuder en skärningspunkt (Kirkkopelto 2004) ett nedslag, ett synliggörande, en visualisering av dokumentations- eller lärprocessen (Häikiö 2007) som kan användas pedagogiskt. Resultat/Konklusion: Genom att se det pedagogiska arbetet som en kontinuerlig tillblivelse (Johansson 2015) förändras även synen på själva kunskapsskapandet, hur kunskap blir till. Ett transformativt perspektiv på lärande innebär att kunskap föds, transformeras och modifieras under själva lärprocessens gång i ständigt nya situationer. Detta ställer nya krav på analysmetoder men också pedagogernas yrkeskunskap. Transformativ pedagogik (Mezirow 1997, 2000) och ifrågasättandet av förgivettagna antaganden ökar medvetenheten om behovet av nya perspektiv och metodiska överväganden baserade på en konstant professionell omvandling eller transformation av metodik och didaktik (McLeod 2015).

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogical Work (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Övrig annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Other Social Sciences not elsewhere specified (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

visuellt kunnande

förskolan som visuell kultur

multimodalitet

transformativt lärande

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)