Explorativ design för lärande i doktorandseminarier

• Bakgrund Forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet är indelad i fem forskningsteman som spänner över olika ämnesdiscipliner och vetenskapsområden. Idén med forskningstema är att ge möjligheter till utveckling av en kreativ forskningsmiljö över fakultetsgränserna. Varje tema leds av två forskare vars uppgift är att stödja doktoranderna i deras utveckling samt lägga grunden till ett långsiktigt fakultetsövergripande samarbete kring utbildningsvetenskapliga frågor. Inom temat Utbildning, undervisning och lärande med inriktning mot kultur och estetik studeras estetiska och praktiknära ämnen och läroprocesser i förskola, grundskola och gymnasieskola, men även barns och ungas vardagskulturella uttryck i en alltmer globaliserad och digitaliserad värld. Doktorander och forskare från konstnärliga, utbildningsvetenskapliga och humanistiska fakulteten är aktiva i temat. Verksamheten inriktas mot reguljära doktorandseminarier men även öppna seminarier och konferenser arrangeras inom ramen för temat utifrån aktuella frågor och texter inom ramen för forskningsintresset. Under år 2016 och 2017 har temat experimenterat med seminarieform. Seminarier och öppna minikonferenser har designats utifrån en explorativ design, där seminarieform har designats och gestaltats på skilda sätt. Syftet har varit att skapa en kreativ forskningsmiljö och samtidigt utveckla och studera design för undervisning i högre utbildning generellt. Tidigare forskning har bland annat pekat på makthierarkier i forskningsseminarier (Cronqvist & Maurits, 2016), något som kan motverka den kreativa miljö som eftersträvas inom temat. Syfte och frågeställningar Konferensbidraget syftar till att diskutera frågan om formens betydelse för utveckling och lärande i högskolepedagogisk undervisningskontext, i detta fall forskarutbildning. Med ett antal exempel, hämtade från CUL-temat Kultur och estetiks verksamhet under år 2016 och 2017, ställs följande specifika frågeställning för bidraget: Hur kan formen för doktorandseminarier designas explorativt? Metod och teori Teoretiskt och metodologiskt tas avstamp i teorier om design för lärande (Rostwall & Selander, 2010) samt Levines (2014) teori om sociala arrangemang och ”affordances”. Metodologiskt bygger studien på självkritisk reflexiv etnografi. Som temaledare är vi själva en del i den sociala praktik som CUL-temat utgör, och konstruerar således också själva denna praktik i produktionen av data. Därigenom ställs stora krav på en hög grad av självprövning, och i summering och analys av fältanteckningar, observationer, samtal och doktorandreflektioner har vi försökt att utveckla ett självkritiskt förhållningssätt kring egna förgivettagna föreställningar (Alvesson, 2003) genom att tillsammans pröva olika typer av tolkningar. Vid konferenspresentationen kommer analysen av tre case från temaverksamheten att presenteras och det preliminära resultatet lyftas till diskussion kring såväl forskarutbildning som högre utbildning generellt.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)