Svensk yrkeslärarutbildning - behörighetskrav och utformning från tidigt 1900-tal till idag

• Bakgrund: Yrkeslärarutbildningen i Sverige framstår ofta som en samlad utbildning. Men det som vanligen betraktas som yrkeslärarutbildning berör utbildning för företrädesvis industri och hantverk (jfr Larsson 1991 & 1995). Men yrkeslärarna har ingen enhetlig bakgrund, utan de kommer från varierande yrkesområden. En del yrkesområden har en lång tradition medan andra är nya och yrkeslärarna är inte längre mästare inom skrået. Inom tekniska sektorn sköttes yrkesutbildningen under lång tid internt av mer erfarna arbetare inom företagen sedan skråväsendet upplösts. Yrkeslärare inom t.ex. vård och omsorg, barn- och fritid samt naturbruk har dock en annan historisk bakgrund (Heyman m.fl. 1984; Lemar 2001; Rudvall 2001; SOU 1963:13). Så vilka har behörighetskraven för olika typer av yrkeslärare varit och vilka är de idag? Hur har yrkeslärarutbildningarna formats? Vilka principer kan identifieras avseende vilka kunskaper yrkeslärare har ansetts behöva? Syftet är att nyansera tidigare beskrivningar av gruppen yrkeslärare och att synliggöra såväl likheter som skillnader över tid i de behörighetskrav som ställts liksom de föreställningar som funnits om vad yrkeslärare behöver kunna. För studien görs sekundäranalyser av SOUrapporter och historiska beskrivningar av svenska yrkeslärarutbildningar, kompletterade med samtida beskrivningar och studier. Materialet analyseras med avseende på likheter och skillnader för att identifiera centrala förändringar över tid och mellan yrkeslärare för olika yrkesområden.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Yrkeslärarutbildningar

behörigheter

jämförelser över tid

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)