SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/268507"
 

Sökning: id:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/268507" > Polariserat förtroe...

Polariserat förtroende för nyhetsrapporteringom brottslighet och invandring

Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Department of Journalism, Media and Communication (JMG)
 (creator_code:org_t)
Stockholm : Institutet för mediestudier, 2018
2018
Svenska.
Ingår i: Fejk, filter och faktaresistens - hotar sociala medier demokratin?. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198356670 ; , s. 136-172
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • De senaste åren har det pågått en intensiv debatt om en förmodat pågående förtroendekris för svenska medier. Forskning visar dock att medieförtroendet har legat stabilt under hela 2000-talet, både för medier som samhällsinstitution och för enskilda medieföretag. I vissa fall har förtroendet till och med ökat. Störst förtroende hyser den svenska allmänheten för public service-medierna. Lägst är förtroendet för kommersiella radio- och tv-kanaler. Men kanske finns det trots den övergripande stabiliteten ändå visst fog för oron om en förtroendekris. Det tyder åtminstone några av resultaten i det här kapitlet på. För när den samlade förtroendebedömningen bryts ner i mindre delar visar det sig finnas stora skillnader både i bedömningen av olika ämnesområden och i differensen mellan olika samhällsgruppers förtroendenivåer. 2017 är det, i likhet med föregående år, mediernas bevakning av sjukvården som hamnar i toppen, medan bevakningen av brottslighet och invandring hamnar i botten. Förtroendet för olika bevakningsområden ligger i de flesta fall på samma nivåer som 2016, vilket tyder på en hög stabilitet i allmänhetens bedömningar. Möjligen kan noteras viss en rörelse i förtroendet för invandringsbevakningen, även om det är en marginell sådan. Desto tydligare är däremot att förtroendet för mediernas nyhetsbevakning är starkt partipolitiserat, i synnerhet i förtroendet för brottsligheten och invandringen. Det är också fortsatt graden av mellanmänsklig tillit som tillsammans med partisympati utgör viktiga förklaringsfaktorer i sammanhanget. Resultaten som presenteras i kapitlet är hämtade från de nationella SOM-undersökningarna, vilka genomförts vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.1 Den övergripande fråga som analyserna utgår från handlar om människor förtroende för svenska medier. Inledningsvis fokuseras den mer generella upplevelsen av svenska mediers tillförlitlighet och opartiskhet. Därefter analyseras förtroendet för olika medier samt förtroendet för mediernas nyhetsbevakning inom ett antal specifika områden.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap -- Medievetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications -- Media Studies (hsv//eng)

Nyckelord

medieförtroende
misstro
polarisering
nyhetsmedier
nyhetsbevakning
SOM-undersökningen
sjukvårdsbevakning
nyhetsrapportering
invandringsfrågan
brottslighet

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
kap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Andersson, Ulrik ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Medie och kommun ...
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Medie och kommun ...
och Medievetenskap
Artiklar i publikationen
Fejk, filter och ...
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy