Sensorer, luftkvalitet och vetenskapligt medborgarskap

• Inledning I detta kapitel diskuteras vetenskapligt medborgarskap utifrån exemplet mätning av luftföroreningar. Sådana mätningar sker företrädesvis med hjälp av myndigheters dyra mätinstrument, främst utplacerade i tätorter, som via sensorer registrerar förekomsten av föroreningar. I dag finns dock billiga sensorinstrument som tillåter nya varianter av luftkvalitetsmätning, exempelvis med hjälp av mobiltelefon. Detta har skapat möjligheter för medborgare att bli en del av praktiken kring dessa mätningar. Denna utveckling ställer onekligen intressanta frågor om medborgares roll i produktion av luftdata som berör gränsdragningar mellan myndigheter, vetenskaplig expertis och medborgare. Syftet med detta kapitel är att belysa på vilket sätt utvecklingen av billiga sensorinstrument har öppnat för nya former av vetenskapligt medborgarskap kring luftföroreningar, men också att studera hur gränser för medborgares involvering i produktion av luftdata dras – om och varför de ska delta och i så fall på vilket sätt. Kapitlet identifierar tre huvudvarianter av gränsdragningar: mätning av luftföroreningar a) för medborgare, b) tillsammans med medborgare, och c) av medborgare. Förekomsten av olika varianter visar att vetenskapligt medborgarskap – i detta fall kring luftkvalitet – inte är något statiskt utan tar sig olika uttryck i samband med hur gränsdragningar kring medborgares medverkan görs.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Övrig annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Other Social Sciences not elsewhere specified (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Vetenskapligt medborgarskap

sensorer

luftkvalitet

expertis

teknik- och vetenskapsstudier

medborgarforskning

citizen sensing

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)