Matchning mellan lärares utbildning och befattning i grundskolan: Utveckling och tillämpning av en modell för differentierad klassifikation av lärarkompetens i Lärarregistret

• Efter att den svenska grundskolan genomgått stora reformer i början av 1990-talet har det skett en försvagning av en av skolans viktigaste resursfaktorer, nämligen lärarkompetens. Detta gäller såväl andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning som de lärarstuderandes skolkapital. Skolors behov av lärarkompetens ur ett kompensatoriskt perspektiv har samtidigt ökat, främst som en konsekvens av ökad skolsegregation med avseende på elevers bakgrund. Trots detta visar tidigare studier att likvärdig allokering av lärarkompetensen minskat under perioden; i skolor med hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning har lärarna den lägsta kompetensen vilket pekar på vad vi vill kalla pedagogisk segregation. I Del 1 i denna rapport presenteras en studie som tar sin utgångspunkt i dessa förändringar samt i det faktum att lokala huvudmän genom den reformerade styrningen av skolan fått ett allt större inflytande över hur lärares ämnes- och stadiemässiga kompetenser används i skolverksamheten. Vi har undersökt hur utnyttjandet av lärarresursen ur ett likvärdighetsperspektiv förändrats sedan skolreformernas införande. Resultaten visar att det finns en systematisk brist i likvärdighet i matchning mellan befattningens inriktning och lärarens utbildningsinriktning mot ämne och stadium under hela perioden, med lägst matchning på skolor med hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning samt på fristående skolor. Sedan skolreformernas införande har skillnader i matchning mellan skolor med olika elevsammansättningar ökat, företrädesvis på grundskolans låg- och mellanstadium och till viss del på högstadiet. Skillnader i matchning mellan olika huvudmän har däremot minskat under perioden. Dock har de ämnesmässigt matchade SO- och NO-befattningarna på fristående skolor till skillnad från kommunala allt oftare kommit att innehas av lärare utan pedagogisk högskoleutbildning, och fristående skolors betydligt lägre matchningsgrad på högstadiet mot lärares utbildningsinriktning mot såväl stadie- som ämnesinriktning kvarstår vid periodens slut. Studien visar förutom förekomst av pedagogisk segregation också att graden av matchning skiljer mellan grundskolas olika stadier; matchningen är under hela perioden högre för befattningar inriktade mot låg- och mellanstadiet än på högstadiet. Dock minskar detta gap under perioden i och med att den ämnesmässiga matchningen samtidigt som den minskar för befattningar inriktade mot låg- och mellanstadiet ökar för högstadiet. Det är inom språkämnen och naturorienterande ämnen (NO) som en allt högre andel av befattningarna på högstadiet kommit att innehas av lärare med motsvarande utbildningsinriktning. I den klassificering av lärare som görs av SCB, i behöriga och obehöriga, finns en otydlighet i hur väl en lärares utbildningsinriktning motsvarar befattningens inriktning mot ämne och stadium. Om man i stället använder de utvecklade klassifikationsvariabler som presenteras i Del 2 i denna rapport redovisas en minskning av matchade befattningar under perioden från 60 % till 40 %, vilket är ca 20 procentenheter mer än då SCB:s klassificering används. I ljuset av den minskade likvärdigheten i matchning mellan skolor med olika elevsammansättning innebär denna generellt försvagade matchning att elever allt mer sällan möter lärare med formell kompetens för det ämne och det stadium undervisnigen avser, samt att detta är mer vanligt på skolor med hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning än på andra.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

Lärarkompetens

klassificering

matchning

skolsegregation

likvärdighet

pedagogisk segregation

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)