Får äldre vara med i mediesamhället? Rapport 19 Delegationen för senior arbetskraft S 2018:10

• Den bild som medierna ger av äldre har betydelse för hur vi förstår och hanterar livets senare skeden. Medier kan bekräfta, förstärka eller utmana stereotypa föreställningar om människor, och detta gäller inte minst synen på ålder och äldres roll i samhället. En fjärdedel av befolkningen är över 60 år, men i det breda medieutbudet förekommer de sällan. Osynliggörandet är något som kan påverka självbilden hos äldre, men också andra generationers synsätt och attityder. Huvudslutsatsen i rapporten är att mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering. Medierna pratar ofta om äldre som en svag och homogen grupp, när det i själva verket finns stora variationer inom gruppen. En förklaring till den ensidiga mediebilden kan vara att journalisters och medieproducenters kunskapsnivå kring äldre är låg. Vidare är ålder en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förstå hur digitala klyftor uppstår och vidmakthålls. Digitaliseringen ger tillgång till ett ständigt ökande utbud av tjänster via nätet, vilket kan underlätta människors vardag, men också skapa stress om den upplevs som dyr, otillgänglig och komplicerad. Utifrån den äldre medborgarens perspektiv kan digitaliseringen innebära fördelar om man själv är aktiv och har möjlighet att skaffa sig de varor och tjänster man är intresserad av. För vissa äldre kan digitaliseringen däremot innebära nackdelar om krav ställs på att samhällsservice ska ske på sådant sätt som kräver dator, internetuppkoppling och smartphone. Rapporten är fri att ladda ner, open access.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Nyckelord

åldrande

ålderism

mediebilder

digitala klyftor

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)