1 2024 Den fysiska miljöns betydelse för ungdomar som vårdas inom de särskilda ungdomshemmen

• En genomtänkt utformning av vårdmiljön bör utgå från såväl fysiska och mätbara aspekter som faktorer som påverkar upplevelsen av miljön. Forskningsunderlaget på området är dock mycket begränsat. Mot bakgrund av detta utgår den här rapporten framför allt från ungdomarnas upplevelse av vårdmiljön men även från personalens perspektiv på sin arbetsmiljö vid Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. Syftet med forskningsprojektet har varit att öka kunskapen om hur vårdmiljön påverkar ungdomars och personals upplevelser och interaktioner på SiS särskilda ungdomshem. Forskningsprojektet bygger på olika former av kvalitativa metoder. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med ungdomar, med stöd av foton (Photovoice) och skisser (Sketch and Talk), liksom deltagande observationer och fokusgruppsdiskussioner med personal. En karakterisering av den fysiska miljön samt en teoretisk fördjupningsstudie har också genomförts. Fyra institutioner har ingått i forskningsprojektet, och totalt har 48 ungdomar och 31 medarbetare från personalen deltagit. Olika typer av analysmetoder har använts såsom fenomenologisk hermeneutik, teori-integrerat analytiskt förhållningssätt och tematisk analys. Forskningsprojektet har godkännande från Regionala Etikprövningsnämnden Dnr 028–18. Utöver det höll forskargruppen en kontinuerlig etisk dialog för att undvika risken för etiska dilemman under datainsamlingsprocessen. Resultatet visar att den fysiska vårdmiljön beskrivs av både ungdomar och personal generellt i termer av brister och hinder, där säkerhetsarrangemang och restriktioner på rum, tid och objekt präglar vardagen. Den fysiska vårdmiljön och dess fängelselika arv åtföljs av tolkningar av ungdomshemmets miljö som helhet, vilka tar sig uttryck i termer av upplevd kontroll (hos ungdomarna) respektive upplevda risker och faror (hos personalen). Detta tycks bidra till en tonvikt på vad som kan benämnas som sociomateriella kontrollpraktiker hos personalen, respektive sociomateriella motvilliga anpassningspraktiker hos ungdomarna. Det sistnämnda kan förstås mot bakgrund av att miljön i hög grad ”passar” med ungdomarnas tidigare erfarenheter och deras självbild. Resultaten kan förstås i termer av olika abstraktionsnivåer, både relaterat till den direkta, fysiska vårdmiljön, tolkningar och levda erfarenheter av att bo och arbeta i miljön, och handlingar som möjliggörs (och omöjliggörs) av och i miljön vid de särskilda ungdomshemmen vi studerat.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

Ungdomshem

särskilda ungdomshem

vårdmiljö

fysisk miljö

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)