Konsumentaktivism och pliktetik

• Under senare tid har det blivit allt vanligare att olika typer av moraliska krav ställs på oss som konsumenter. Jag tänker här t.ex. på diskussioner om veganism/vegetarianism, krav på bojkotter av franska viner och Coca Cola, m.m., samt förstås det ökade utbudet av miljömärkta och rättvisemärkta varor, etiska fonder, etc. Vad är den etiska grunden för de typer av konsumentaktivism som förordas i dessa sammanhang? Jag kan se åtminstone två möjligheter: Antingen skall aktivismen tolkas enbart som en sorts indirekt strategi, vars lämplighet kan diskuteras utifrån konsekvensialistiska hänsyn. Eller så finns det något principiellt fel med att t.ex. köpa vissa produkter eller stödja vissa företag, oavsett vad konsekvenserna av detta beteende är. Den senare idén här tycker jag är mycket intressant. Utifrån beaktande av ett antal exempel tror jag att de flesta konsumentaktivister faktiskt också själva skulle stödja denna idé snarare än den konsekvensialistiska. Men hur skall den pliktetiska principen i detta sammanhang förstås närmare, och är någon sådan princip överhuvudtaget möjlig? I detta föredrag spekulerar jag kring några av de vanligaste förslagen i denna debatt, men inbjuder också åhörarna till en vidare diskussion kring ämnet i stort.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Filosofi (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Philosophy (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)