Planering eller frigörelse? : En studie om bemyndigande

• The legislation on rights that was presented in the final report of the commission of inquiry into handicap (SOU 1991:46), the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments, showed that, from an ethical point of view, society´s welfare is something that concerns everyone. The demand for social solidarity, according to the inquiry, meant that public measures must be designed to meet quality requirements aiming at self-determination and influence, accessibility, participation, and continuity and holism. The focus is on the problematic concept of empowerment. The aim of the study was to acquire a deeper understanding of whether this phenomenon as a process was active at three levels of society: individual, group and municipality. The methods used were interviews, questionnaires, and participant observation. Written documents, such as minutes and memoranda, were also analysed and interpreted in order to understand empowerment at these three contextual levels. The dissertation is based on three empirical studies using this method of analysis. Although society´s rule system creates new administrative categories, which in turn generate administrative paradigms, it is in the relations between the actors at these three levels that the content is developed, that is, in interaction between them at the level of actor and structure. Alberto Melucci´s (1991) discussion of the irreconcilable tension between liberation and control/repression, between the opposites of empowerment and attitudes of paternalism/disempowerment, also provided an analytical model that is used throughout the dissertation. Julian Rappaport´s (1981) analysis of empowerment phases was likewise an important component when the empowerment theory was applied to the empirical studies. The dissertation also includes a description and analysis of Beth Mount´s (1987) study of planning processes, in order to compare some Anglo-Saxon planning models with the individual plan presented in the Act (prop. 1992/93:159). The results show that the paternalistic attitudes that dominate the planning processes aimed at empowerment are ideologically associated with individual and medical explanatory models of handicap. Four shared themes are presented, representing categories which answer the research questions posed, that is, whether empowerment processes could be observed at the different levels. Regardless of what empowerment functionally impaired persons can achieve through the attitudes of the public authorities, the Act cannot conceal the fact that nothing has changed yet since the law was passed in any respects that concerns people´s influence and empowerment. In this discursive development, cooperation between the research community and the functionally impaired persons is a cornerstone.

• Popular Abstract in Swedish Den rättighetslagstiftning som presenterades i handikapputredningens slutbetänkande (SOU 1991:46), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, visade att samhällets välfärd i ett etiskt perspektiv är något som angår alla. Kravet på samhällssolidaritet innebär enligt utredningen att samhällets insatser måste utformas i enlighet med kvalitetskrav som syftar till självbestämmande och inflytande, tillgänglighet, delaktighet samt kontinuitet och helhetssyn. Dessa begrepp betraktade utredningen som lagstiftningens bärande principer. Samhällets solidaritet med funktionshindrade personer skulle också inbegripa en vilja att skapa levnadsvillkor som ger möjlighet till personlig utveckling. Det fanns en stor tilltro till att dessa intentioner skulle leda till att funktionshindrade personer fick möjlighet att utöva inflytande och därigenom få kontroll över sina liv. Lagstiftningen andades dock ambivalens och motsägelser. Samtidigt som kvalitetskraven uttrycker något bestämt, nämligen att personen skall ha självbestämmande och inflytande i livet, kopplar detta samman olika krav på när och hur detta skall ske. Det som kom att utgöra en viktig del för att problematisera studieobjektet empowerment/bemyndigande, och vetenskapligt studera detta fenomen, var den skillnad som kunde iakttas mellan samhällets ambition att medverka till att dessa principer blev reella, och de förväntningar funktionshindrade människor hade på ett större inflytande Mitt primära intresse styrdes av tre forskningsfrågor och utgick från tre nivåer: individ, grupp och kommun. Forskningsfrågorna fokuserade huruvida bemyndigandeprocesser kunde iakttas i den planering som genomförs i samband med att funktionshindrade personer upprättar individuella planer. Likaså var jag intresserad av att ta reda på i vilken mån det förekom bemyndigandeprocesser i samband med konstituerandet av självhjälpsgruppen Klippan och deras försök att uppnå ett bemyndigande samt i de attityder och värderingar som en kommun uttrycker genom sin organisation, sitt förhållningssätt till LSS och till den individuella planen. Min tanke var att svaren på dessa forskningsfrågor även skulle betraktas i ljuset av de ideologier som bär fram samhällets idéer i politiska system, i intresseorganisationer och på individnivå. Ytterligare en fråga som varit central i avhandlingen och styrt mitt genomförande är huruvida planering, som process, medverkar till förändringar som den funktionshindrade upplever som positiva. Avhandlingsprojektets referensgrupp var Rikssektionen Klippan. Den består av sju utvecklingsstörda personer och ingår organisatoriskt i FUB. Studiens syfte och genomförande Det primära syftet med studien var således att förstå vad som karakteriserar bemyndigandet som process. Genom att undersöka denna företeelse i tre empiriska studier, med utgångspunkt i de ovan nämnda nivåerna ville jag så detaljerat som möjligt beskriva de villkor som existerar i de olika sammanhangen. Hur påverkas tolkningen om man betraktar företeelsen bemyndigande mot bakgrund av skilda kontexter? Förutom genom studier av relevant litteratur har underlag för analysen inhämtats via intervjuer, deltagande observationer, enkätundersökning och olika planeringsdokument som protokoll och minnesanteckningar. I den första empiriska studien undersöktes hur en individuell plan utvecklades för 14 funktionshindrade personer. I planeringsprocessen följdes dessa personer mellan 10 till 23 månader. I fokus för mitt intresse stod frågan om huruvida planen fungerade som ett instrument i en bemyndigandeprocess och befrämjade personens utveckling eller om planen istället befäste den funktionshindrades samhällsberoende. Data insamlades i tre tidsfaser. Med hjälp av begreppen inflytande, självbestämmande och delaktighet, d.v.s. tre av de fem kvalitetskrav handikapputredningen (SOU 1991:46) anförde som de s.k. bärande principerna, kunde jag analysera planeringsprocessen i personernas individuella planer. I fallstudien Klippan undersöktes huruvida Klippan som rikssektion fått ett större inflytande genom att bilda en egen, självföreträdd förening. Genom att beskriva hur begreppet inflytande historiskt utvecklats i spänningsfältet mellan företrädareorganisationen FUB och enskilda utvecklingsstörda personer, riktades fokus mot frågan om i vilka avseenden inflytande kunde utgöra en aspekt av bemyndigande. Avsikten med att beskriva detta var att noggrant åskådliggöra hur emancipatoriska processer motverkas på praktisk nivå. Klippans syfte med att bilda egen förening var att tillsammans med andra liknande grupper i landet uppnå större inflytande, kontroll och självständighet. I studien användes intervjuer och dokument som huvudsaklig informationskälla. Analysen av intervjuer och dokument genomfördes med hjälp av Rappaports (1981) analysmodell av bemyndigandefaser. De faktorer som här utgjorde analysredskap var Klippans kontroll över sin verksamhet, om de hade möjlighet att ”tala i egen sak” samt huruvida de var medvetna om sambanden mellan olika frågor. I den tredje empiriska studien undersöktes huruvida bemyndigandeprocesser kunde iakttas i kommunens attityder, handlingar och beteenden. Detta var intressant att studera eftersom kommunen har ett ansvar för samordning av de insatser som ges enligt §9 i LSS samt för den individuella planen. Kommunen har en särskilt viktig roll när det gäller att utforma levnadsvillkor för funktionshindrade människor varför det blev naturligt att också försöka förstå hur kommunerna förhåller sig till ett fenomen som bemyndigande. Denna empiriska del inkluderade en postenkät som sändes till 25% av landets samtliga kommuner (76 st.). Dataanalysen kunde genomföras med hjälp av ett underlag från 66 av dessa (86,8%). Empowermentteori och perspektiv I kapitlen 2-4 görs en historisk genomgång av den empowermentteoretiska utvecklingen. Här ges en bild av hur bemyndigandets ideologiska utveckling sett ut med dess olika betoningar på rättigheter och möjligheter. Redogörelsen sträcker sig från den sociala handlingsideologins rötter på 1960-talet, genom självhjälpsperspektiv under 1970-talet och fram till nutid. Bemyndigande har som begrepp konkretiserats i mänskliga organisationers praktik där syftet varit att förändra och utveckla de sociala villkor som förtryckta grupper i samhället lever under, bl.a. funktionshindrade personer. Bemyndigande har med makt att göra. Empowermentteorier baseras ofta på en konfliktmodell som antar att varje samhälle består av skilda grupper där alla besitter någon form av makt och kontroll över resurser (Fay 1987, Gould 1987 a+b). Livet för människor som inte omfattas av empowerment kännetecknas av maktlöshet. Tänkandet kring detta begrepp har genererat en mängd perspektiv och teorier. Att förverkliga sig själv genom empowermentprocesser, och att själv ange riktningen för sitt liv, är några av dessa perspektiv. Inspirationskraften i begreppet empowerment har till stor del utgjort en vägledande ideologi för det sociala arbetet. Rappaport (1987) beskriver empowermentprocessen på följande sätt: ”en teknik genom vilken människor, organisationer och samhället förvärvar kontrollen över sina livsvillkor och engagerar sig i samhällets demokratiska processer (a.a. sid. 122). De olika perspektiven definierar dock empowerment på skilda sätt; som ett mål, en process eller en form av intervention. I avhandlingen betraktas bemyndigande huvudsakligen som en process. En central fråga var vilka villkor och vilket utrymme samhället ställer till förfogande när det gäller funktionshindrade personers möjligheter att uppnå ett bemyndigande. En motbild till empowerment är de förhållningssätt som betraktas som paternalistiska. I dessa åskådliggörs att samhället och dess aktörer har en stark benägenhet att tillämpa en förmyndarmentalitet. De teoretiska modeller och perspektiv som underbygger paternalistiska förhållningssätt har historiskt utgått från teorier där handikapp betraktas som en ”personlig tragedi” (the personal tragedy model, Hunt 1966, Finkelstein 1980, Oliver 1996). De skillnader som finns mellan individuella, medicinska och sociala förklaringsmodeller visar sig få konsekvenser för den funktionshindrade personens verklighet. Resultaten från studien visar att omgivningens kunskap och LSS-handläggares handlande ofta är knutna till perspektiv av disempowerment-karaktär. Detta leder till konfliktsituationer för socialarbetare och i synnerhet till lojalitetskonflikter mellan den funktionshindrade personen, LSS-handläggare och kommunen. Relationen mellan samhället och en funktionshindrad person utgörs av ett maktförhållande där den enskildes rörelsefrihet, eller spelrum, regleras av samhällets förhållningssätt. I relationerna framträder paternalistiska förhållningssätt som leder till disempowerment, men som också hänger samman med den självmakt som leder till empowerment. Genom hela avhandlingen framgår att spänningsfältet mellan bemyndigande och paternalism, mellan motkrafter i form av frigörelse och förtryck, återfinns på alla de tre nivåerna. Enligt Pinderhughes (1983) ingår även socialarbetaren i detta motkraftsförhållande, antingen i en bemyndiganderoll, som ”the empowering practioner”, eller i paternalistiska roller, som välgörare (the benefactor) eller befriare (the liberator). Bemyndigandets mötesplatser Ett bemyndigande skapas i relationer mellan en funktionshindrad person och/eller en intresseorganisation och samhället. I avhandlingen redovisas fyra mötesplatser där bemyndigandet kommuniceras och konstitueras i en kommunikativ praktik; i relationen mellan en funktionshindrad person och kommunen, mellan en självföreträdd och en företrädande organis

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

Care and help to handicapped

Sociology

Control

Liberation/Emancipation

Functional Impairments

Empowerment

Planning

Social law

vård och rehabilitering

Handikappade

Sociologi

Socialrätt

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)