Staden och resandet : Mötet mellan planering och vardagsliv

• Urban areas are geographically dispersed. There are built-in distances between housing, jobs and services. These distances call for mobility and fast means of conveyance. Society is dominated by and dependent on motoring. Cars have a negative impact on the environment and prognoses indicate an increase in the amount of travelling. The aim of this dissertation is to explain why travel behaviour with negative environmental consequences develops in the city. Special attention is paid to the role of urban structures. This is studied from two perspectives; that of the population, where the households’ everyday life and choices of means of conveyance are focused, and that of the planners, where local politicians’ and professional planners’ conceptions of the needs and travel behaviour of the population are focused. Theories of how groups of the population get different conditions in their everyday life through differentiation and housing conditions are used. With these theories the basis is laid for an analysis of the possibilities and restrictions that the households meet in their everyday life and the modes of travelling to which they contribute. With the theories of planning the basis is laid for an analysis of how politicians and professional planners view their role in relation to the population and what are the conditions for planning. For the empirical part Malmö is chosen as an area of study. The study of the population is based on in-depth interviews with 25 households in two different parts of Malmö; the study of the planners is based on in-depth interviews with 22 local politicians and professional planners. The analysis deals with the interface between the planning and the actual utilization of the city. Issues analysed are the competition between local and external service centres, motoring and the possibilities to counteract it and inequality in mobility as a consequence of the spread of urban areas. From this study it may be concluded that at present there are not enough forces counteracting the spread of urban areas and increased motoring.

• Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar vardagslivets resor i staden. Utgångspunkten är de negativa konsekvenser som resor, framför allt med bil, har för miljön. Bilismen är ett fenomen som dominerar stora delar av samhället och istället för att minska i omfattning tycks den själv driva fram ett ökat bilberoende genom att avstånden och kraven på snabba transporter ökar. I slutändan handlar det om hur enskilda individer och hushåll väljer att resa i sitt vardagsliv. Syftet med avhandlingen är att förstå varför ett resbeteende med negativa konsekvenser för miljön uppstår staden. Detta studeras dels ur befolkningsperspektiv där det handlar om varför individer väljer att resa på ett visst sätt, med ett visst färdmedel, dels ur planerarperspektiv där det handlar om vilka föreställningar lokala politiker och tjänstemän har om befolkningens behov och resbeteende. Vidare sätts de båda perspektiven i relation till varandra för att se vilken överensstämmelse som finns i mötet mellan befolkningens behov och beteende och politikernas och tjänstemännens föreställningar om befolkningen och resandet. Man kan konstatera att samsynen mellan befolkning, tjänstemän och politiker brister. Ur befolkningens perspektiv är både kollektivtrafik- och närservicetillgången bristfällig och detta får konsekvenser för deras resande och vardagsliv. En annan planering av staden skulle kunna motverka deras bilberoende. Ur planerarnas perspektiv är det istället befolkningen som är obenägen att stötta närserviceutbudet. Om befolkningen valde att göra andra prioriteringar skulle samhällets utspridning och bilismen motverkas. På liknande sätt lägger tjänstemännen ansvaret för att ideal inte förverkligas på att politiker inte har kraft att stå emot krav från näringslivet och inte ser sig förmögna att öppet motverka bilismen. Politikerna å sin sida har en roll som medlare mellan olika intressen. Detta kan handla om att skydda staden från en alltför långtgående exploatering och samtidigt ansvara för stadens utveckling. Eftersom ekonomiska intressen ofta prioriteras och dessa tillsammans med en utbredd bilvana samverkar till att driva fram en utspridning av samhället får de miljöanpassade lösningarna stå tillbaka. Mot denna bakgrund är det svårt att se hur problematiken med samhällets utspridning och bilismen ska kunna lösas. De som formellt har politiskt och administrativt ansvar för planeringen av Malmö har svårt att styra utvecklingen bort från ett bilberoende samhälle. Befolkningen å sin sida väljer inte frivilligt bort bilen. I ett utspritt samhälle är det mycket svårt för dem byta till en mer miljöanpassad resandestil. Det är en komplicerad situation med flera bakomliggande faktorer som orsakar att ett resbeteende med negativa konsekvenser för miljön uppstår och bibehålls i staden. Med utgångspunkt i den här studien kan man konstatera att det för tillfället inte finns tillräckligt verksamma motkrafter mot samhällets utspridning och en fortsatt ökad bilism.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

travelling

qualitative research

behaviour

everyday life

time

planning

motoring

public transport

service

sociology

segregation

Sociology

environment

segregation

Sociologi

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)