On the Margins : Migrants, Status Mobility and Recent Turns in Swedish Migration Politics

• Many people believe that changes in Swedish migration politics in the last decade signal a turning point and perhaps the end of the well-reputed Swedish exceptionalism. In 2008, Swedish labour migration policy was transformed into one of the most open in whole OECD, whilst Swedish asylum migration policy, known for its humanitarianism, took a significant turn toward restrictiveness in 2016. For several decades the opposite used to characterise Sweden as an outlier.This thesis takes interest in a legal status change channel known as spårbyte (“track change” in Swedish) implanted with the reform in 2008, allowing migrants to switch statuses to temporary workers after rejection of asylum claims or previous studies without having to return.The study sketches status changes in relation to the labour migration policy reform, and explores how migrants work themselves around legal and formal requirements to change of “tracks” in order to stay in Sweden with work permits. It mixes case file research, interviews, statistics and secondary sources and uses theoretical glasses of deservingness on the ways in which staying with work permits is experienced and conditioned by both inclusionary and exclusionary logics of migration control.The study finds that friendships, family, kinship ties and individual employers, help migrants in ways clearly enabled by the openness of the current Swedish labour migration policy. But earning the right to stay on the basis of work comes with a high price of dependency, elongated temporariness, uncertainty and deportability for migrants.

• Populärvetenskaplig sammanfattning2008 infördes en reform inom svensk politik för arbetskraftsmigration som möjliggjorde för personer utanför EU att komma till Sverige för att arbeta om de erbjudits anställning oavsett utbildningsbakgrund. Reformen har fått mycket uppmärksamhet och ritat om kartan för svensk migrationspolitik. Till ett av de mindre utforskade områdena hör s.k. spårbyten, det vill säga möjligheten att med hjälp av ett arbetstillstånd ändra av grund för uppehållstillstånd utan att behöva återvända för asylsökande som fått avslag. I denna avhandlingen studeras hur migranter använder och erfar spårbyten, vilka former som de tar samt vilka paralleller som kan dras till övriga tillfälliga arbetstillstånd. För att studera spårbyten ansökningar om spårbyten analyserats samt migranter, organisationer och intressenter intervjuats både om reformen och spårbyten. Studien visar att spårbyten kan förstås mot bakgrund av den svenska arbetskraftsmigrationspolitikens utpräglade öppna karaktär, där den arbetsgivarstyrda politiken öppnar upp kanaler för migranter att söka arbetstillstånd med hjälp av vänner, familj, och enskilda arbetsgivare inom sektorer som den tidigare arbetsmarknadsprövningen vidhöll stängda. Men samtidigt involverar spårbyten ett högt pris i form av beroendeställning, exkludering och långvariga perioder av osäkerhet och utvisningshot för migranter innan uppehållstillstånden kan bli permanenta. Studiens resultat är relevanta för större grupper av migranter med tillfälliga uppehållstillstånd vars rätt att befinna sig i Sverige är bundna till arbete eller försörjning.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Status mobility

spårbyten

labour migration policy reform

Swedish migration politics

deservingness

work permits

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)