Powered mobility device use: participation and accessibility

• This thesis elucidates the use of powered mobility devices in a Swedish context. The overall aim was to increase and deepen the knowledge on powered mobility device use in relation to participation and accessibility in different environments and among different user groups, with a specific focus on independence and autonomy. An additional aim was to contribute to the knowledge base regarding the optimization of use of such devices. The thesis is based on four studies in which different research approaches were applied through the combination of different types of data in order to interpret the complexity of powered mobility device use. Quantitative, qualitative and mixed methods were utilized. The first study was a prospective cohort study in which data was collected using structured interviews at baseline and two follow-ups. The second study was an exploratory multiple longitudinal case study. A focus-group methodology with a descriptive design was used in the third study. The fourth study was a cross-sectional study based on survey data collected from people with spinal cord injury. The main contribution of the studies that constitute the empirical basis of this thesis is that the purpose of providing people with powered mobility devices is mostly fulfilled in that such devices provide their users’ with greater opportunities for participation. Nevertheless, there are also problems in terms of accessibility in various environmental arenas that have an impact on mobility. An additional important contribution is that the results show that the experiences of users of powered mobility devices should be taken seriously as they convey different aspects of how the use of such devices could be optimized. In conclusion, this thesis contributes to our understanding of the use of powered mobility devices and has the potential to optimize independence in terms of mobility and participation among users of such devices. Finally, the results have practical implications for occupational therapy in the provision of powered mobility devices. Likewise, this new knowledge about the needs of powered mobility device users in terms of accessibility are of importance to politicians, professionals and other stakeholders engaged in housing provision and physical planning.

• Popular Abstract in Swedish Alla människor ska kunna vara delaktiga i samhället och mobilitet är viktigt för att kunna förflytta sig i bostaden och i samhället i stort. Mobilitet gör det möjligt att vara delaktig i olika aktiviteter som till exempel sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Den åldrande befolkningen ökar och eftersom förflyttningssvårigheter ökar med stigande ålder, ökar även antalet förflyttningshjälpmedel som elrullstolar och elskotrar. Ofta börjar personer med förflyttningssvårigheter att använda enklare hjälpmedel som käpp, rollator och/eller manuell rullstol. Om det blir svårt att klara förflyttning med sådana hjälpmedel så kan elrullstol eller elskoter vara lämpliga. En elrullstol styrs oftast med en joystick och kan användas både inomhus och utomhus medan en elskoter har styre och oftast används utomhus. Båda typerna av hjälpmedel är batteridrivna. Vid behov av elrullstol/elskoter görs en individuell bedömning, vilken oftast utförs av en arbetsterapeut. Vidare är det är vanligt att elrullstol/elskoter kombineras med andra åtgärder som till exempel bostadsanpassning. I Sverige är förskrivning av hjälpmedel reglerad i hälso- och sjukvårdslagen. Under 2005 levererades 28 elrullstolar/elskotrar per 10 000 invånare i Sverige. Ett ökat antal elrullstolar/elskotrar medför i sin tur ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt att elrullstol och elskoter kan användas till det som de är avsedda att göra, dvs. att underlätta förflyttning men även att göra det möjligt att klara vardagliga aktiviteter. Tidigare forskning har visat att användning av elrullstol/elskoter till stor del gör det möjligt att kunna förflytta sig och att kunna vara delaktig i vardagliga aktiviteter men att vissa byggnader i samhället inte är tillgängliga. Vidare så finns det brister i kunskapen om självständighet i mobilitet när man får elrullstol/ elskoter. Dessutom behövs mer kunskap om tillgänglighet och även om anpassning av bostäder vid användning av elrullstol och elskoter vilket i sin tur är viktig kunskap för att möjliggöra delaktighet. Elrullstol och elskoter har till stor del studerats som ett och samma hjälpmedel. Därför behövs mer forskning där dessa olika typer av hjälpmedel studeras som separata hjälpmedel. 66 Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om användning av elrullstol och elskoter relaterat till delaktighet och tillgänglighet i olika miljöer och bland olika grupper av användare. Ett annat syfte var att bidra till kunskapsbaserade interventioner. Avhandlingsarbetet består av fyra delarbeten som baseras på data från flera olika forskningsprojekt. Syftet med den första delstudien var att utvärdera effekterna av elrullstol/elskoter bland dem som börjar använda sådana hjälpmedel. Data samlades in vid tre tillfällen och 34 personer (23 män och 11 kvinnor där medianåldern var 74 år) följdes under cirka ett år. Utvärderingen gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer utifrån instrumentet NOMO 1.0. De effekter av förflyttningshjälpmedel som fångas med detta instrument är förändringar avseende förflyttningsförmågan som sådan och med hänsyn till vardagliga aktiviteter samt deltagande i samhällslivet, så kallat förflyttningsrelaterad delaktighet. I denna studie gjordes den första bedömningen innan deltagarna hade börjat använda sin elrullstol/elskoter, medan den andra bedömningen gjordes efter fyra månaders användning och den tredje uppföljningen gjordes efter 1 års användning av elrullstol/elskoter. Resultatet visade att behov av hjälp av annan person vid förflyttning minskade vid förflyttning utomhus och inomhus i andra byggnader än bostaden. Vidare visade resultaten att deltagarna upplevde att det hade blivit enklare att förflytta sig. 80 % av deltagarna ansåg att förväntningarna på hjälpmedlet hade uppfyllts. Resultaten visade också att före deltagarna fick hjälpmedlen önskade de kunna använda dem för att komma ut, ta sig till naturen och city, besöka familj och vänner och för sociala aktiviteter. Syftet med delstudie två var att beskriva erfarenheter av tillgänglighet och användning av elrullstol/elskoter i en longitudinell studie av bostadsanpassningar. Delstudien var en fallstudie där fyra personer (en man och tre kvinnor) som hade fått bostadsanpassning för 10 år sedan intervjuades om sina erfarenheter om tillgängligheten i bostaden och om de bostadsanpassningar de fått. Därutöver gjordes bedömningar av tillgängligheten i bostaden, definierad som individens funktionsnedsättningar och hinder i miljön. Tillgänglighetsproblemen bedömdes med instrumentet Housing Enabler. Först bedömdes individens funktionella kapacitet och därefter förekomsten av miljöhinder i den aktuella bostaden. Sedan beräknades graden av tillgänglighetsproblem, baserade på kombinationen av funktionell kapacitet och miljöhinder. Resultaten visade att deltagarna hade fått försämrad fysisk förmåga och använde mer avancerade förflyttningshjälpmedel. Två deltagare använde elrullstol både inomhus och utomhus medan en deltagare använde elskoter utomhus och en hade fått elskoter men hade inte börjat använda den. Användning av mer avancerade förflyttningshjälpmedel medförde att deltagarna hade fått ytterligare bostadsanpassningar genomförda. Resultaten visade också att deltagarna strävade efter att kunna leva ett aktivt och socialt liv. Vidare visade resultaten att de trots att de hade fått bostadsanpassningar inte kunde utföra alla vardagliga aktiviteter i bostaden. Bland de miljöhinder som genererade mest 67 tillgänglighetsproblem inomhus i bostaden var hyllor/väggskåp i köket som var högt placerade, grunda trappsteg/trappsteg med ojämnt djupt samt avsaknad av stödhandtag i hygienutrymme. Den tredje delstudien syftade till att beskriva hur kvinnor och män upplever användning av elrullstol respektive elskoter i vardagliga aktiviteter i bostaden och i samhället i stort. I fyra olika fokusgrupper diskuterade 16 deltagare (8 män och 8 kvinnor där medianåldern var 64 år) sina erfarenheter av att använda elrullstol respektive elskoter. Resultatet visade att de till stor del själva klarade förflyttning genom att använda dessa hjälpmedel. De beskrev också att buss och tåg och även vissa byggnader som restauranger och bibliotek inte är tillgängliga för elrullstol respektive skoter medan de däremot var tillgängliga för manuella rullstolar. Detta i sin tur visar att existerande standarder för tillgänglighet behöver revideras för att göra det möjligt att kunna använda även elrullstol/elskoter. Vidare visade resultaten att det finns behov av att förbättra samarbetet mellan de som är involverade i åtgärder som elrullstol/elskoter och anpassning av bostäder. Slutligen visade resultaten att träningen för att kunna använda elrullstol respektive elskoter behöver utvecklas och anpassas till den enskilde individen. Syftet med den fjärde delstudien var att beskriva autonomi inomhus och utomhus samt fysiska miljöhinder i bostaden bland elrullstols - och elskoteranvändare. Syftet var också att studera aspekter av person och miljö samt förhållandet till autonomi. I studien deltog 48 personer över 50 år (33 män och 15 kvinnor och där medianåldern var 64 år) med ryggmärgsskada sedan minst 10 år. Tillgänglighetsproblem i bostaden bedömdes även här med Housing Enabler. Resultaten visade att deltagarna upplevde mindre begränsningar i autonomi inomhus än utomhus. Mest begränsningar i autonomi upplevdes när det gällde att kunna åka på semester och resor när man ville samt delta i sociala aktiviteter. De deltagare som hade levt med ryggmärgskada längre tid upplevde bättre autonomi än de som hade levt med ryggmärgsskadan kortare tid. Resultaten visade också att sämre autonomi upplevdes bland de deltagare som hade miljöhindret hyllor/väggskåp högt placerade i köket. Vidare, sämre autonomi upplevdes bland de deltagare som hade miljöhindret dörrar som inte stannar i öppet läge/stängs snabbt. Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att elrullstol och elskoter underlättar förflyttning och även att kunna vara delaktig i samhället. Resultaten visar också att för att kunna använda dessa hjälpmedel i bostaden och kunna klara vardagliga aktiviteter så behöver bostaden ofta anpassas. Det finns behov av ett förbättrat samarbete mellan personer som är involverade i hjälpmedelsåtgärder som elrullstol/elskoter och de som är involverade i anpassning av bostaden. Det finns också behov av att anpassa standarder för tillgänglighet i byggnader, allmänna platser samt buss och tåg för att dessa ska vara tillgängliga även för personer som använder elrullstol/elskoter. Det är viktigt att arbetsterapeuter som har specifik kunskap inom området person, aktivitet och miljö och personer som använder elrullstol och elskoter involveras i detta förändringsarbete.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Annan medicin och hälsovetenskap -- Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Other Medical and Health Sciences -- Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Annan hälsovetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Other Health Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

autonomy

environmental barrier

focus groups

housing adaptation

housing enabler

independence

mobility

mobility-related participation

occupational therapy

powered scooter

powered wheelchair

spinal cord injury

Occupational therapy

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)