Den nya stadens bibliotek : Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek

• This dissertation explores how perceived challenges and changing conditions for public libraries are translated and enacted in a local library setting. In 2008, Malmoe City Library, a public library situated in the third largest city of Sweden, initiated an ambitious strategy for renewal and change of their services. The strategy was given the name The Darling Library and expressed a vision to enforce a “paradigm shift”. In recent years, public library sector debates have been coloured by calls for change. By conceptualising Malmoe City Library’s efforts to realize The darling library as an attempt to handle a perceived crisis and demands for change, this study investigates how current challenges are met by local public library services and handled in everyday library work practises. The aim of the study is thus to explore how conceptions of crisis and change are expressed and translated in the transformation process of Malmoe City Library, 2009-2011, and how the changes made to face the perceived challenges are enacted. Thereby it seeks to contribute to a research-based understanding of how the changed conditions for public libraries are handled in a local service an in the everyday work of library employees. The data collection was guided by an ethnographic approach. Drawing on practice theory and ANT, different articulations of the conceptions of crisis and change was followed through a chain of translations, from research about public libraries, through policy and strategy documents, to moments of doing in everyday work practices. The findings show how the enactment of the “paradigm shift” implied that services and everyday work in many respects took on a different shape. Still, several established elements remained significant, for instance the printed book, but were ascribed new roles and meanings. The study shreds light on how enacting change also implies enacting stability.

• Popular Abstract in Swedish Den nya stadens bibliotek Folkbiblioteket beskrivs ofta som en av våra mest omtyckta och uppskattade samhällsinstitutioner. Trots detta har både besöken och utlåningen av böcker minskat under senare år, filialer läggs ner och på många håll minskar personalstyrkan. I en tid när böcker kan köpas på bensinmacken och mycket av den information vi söker kan hittas på nätet tycks det traditionella biblioteket inte längre ha en lika självklar roll att spela. Detta har gett upphov till diskussioner om kris, behov av förändring och sökandet efter nya roller för institutionen i dagens samhälle. Allt oftare talar politiker och aktörer inom folkbibliotekssektorn om bibliotek som mötesplatser och upplevelsecentra. Min undersökning handlar om vad som händer med folkbiblioteket när dessa önskemål om förändring och förnyelse omsätts i praktiken. Med utgångspunkt i Stadsbiblioteket i Malmös implementering av den omtalade strategin The darling library in the world har jag stude-rat ett konkret försök att skapa ett ”nytt” folkbibliotek. I avhandlingen analyseras Stadsbibliotekets förändringsprocess i relation till Malmös omvandling till kunskaps- och upplevelsestad. I det nya Malmö används kultur och kulturupplevelser för att marknadsföra staden gentemot turister, företag och nya invånare. Här blir folkbiblioteket en av många verksamheter som förväntas bidra till att skapa bilden av den attraktiva, upplevelserika staden, vilket medför att folkbiblioteksverksamheten delvis förlorar sin särart. Det ”nya” biblioteket ska understödja lokalsamhällets utveckling på flera plan än tidigare, där dess bidrag till ekonomisk tillväxt får större betydelse för hur verksamheten värderas. För att verka som en värdefull resurs för kunskaps- och upplevelsestaden kan Stadsbiblioteket inte längre framstå som enbart en tyst plats för böcker och läsning. För att bättre kunna konkurrera om såväl malmöbornas som politikernas intresse försöker man bredda verksamheten. Bokhyllorna får i allt högre grad samsas med olika scenframträdanden och musikuppföranden. Det traditionella bokhuset blir ett upplevelseinriktat kulturhus. Detta betyder inte att boken förlorar sin plats i det nya biblioteket, däremot får den andra roller. Den positiva bilden av folkbiblioteket kan sägas vara starkt förknippad med de värden och känslor som associeras med boken, vilket utnyttjas i scenframträdanden och marknadsföring. I det nya biblioteket blir boken en värdeskapande symbol.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Kulturstudier (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities -- Cultural Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap -- Biblioteks- och informationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications -- Information Studies (hsv//eng)

Nyckelord

experience economy

creative economy

cultural policy

digital media

digital technology

ethnography

practice-theory

public libraries

actor-network theory

urban development

information studies

public libraries

Library and Information Science

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)