Escalation: Explorative studies of high-risk situations from the theoretical perspectives of complexity and joint cognitive systems

• The main aim of the research is to explore different aspects of organisational resilience in escalating situations, with an investigation of both theoretical and practical implications. From the platform of an explorative approach, this study makes use of naturalistic research in the domain of health care and experimental simulation studies, in order to establish a broad theoretical framework vis-à-vis the processes of escalation. Rather than treating notions of crisis as processes taking place outside the organisation, the thesis outlines a view of escalation as an inherent part of organisational reproduction and structure, rooted in historical relations of power and professional identities. The thesis goes on to look at pragmatic implications in areas such as the establishment of efficient coordination structures in escalating situations, and team performance assessment.

• Popular Abstract in Swedish I högrisksystem såsom sjukvården är det frestande att härleda såväl framgång som motgång till enskilda individer. Vi prisar hjälten Dr. House för framgångssagor och vi drar syndabocken SOS-sköterskan inför domstol för att inte ha uppfattat allvaret i en specifik situation. Den enskildes professionalitet, erfarenhet och klokskap används som förklaringsmodeller för framgång och den enskildes felaktiga agerande (underlåtenhet, slarv, oaktsamhet) som förklaringsmodell för motgång. Denna syn på framgång och motgång i högrisksystem har under de senaste åren ifrågasatts av forskning på området. Ett alternativt synsätt har föreslagits i vilket en systemsyn tas för att förstå hur säkerhet skapas på alla organisatoriska nivåer, såväl nära en situation som långt ifrån den. I avhandlingen studeras samarbetet inom olika typer av team under situationer som går från normala, till onormala, och slutligen till krislägen. Den övergripande frågan är hur säkerhet skapas i dessa komplexa och dynamiska situationer. I avhandlingen studeras bland annat utvecklingen av akuta förlossningssituationer. En normal förlossningssituation är relativt lätt att beskriva och innefattar endast ett fåtal aktörer (en födande kvinna, barnet som föds, en barnmorska och möjligtvis också en partner till den födande kvinnan). Men om denna situation förändras, exempelvis vid indikatorer på att barnet inte mår bra, blir situationen snart betydligt mer komplex. Fler aktörer kallas in (såsom fler barnmorskor och förlossningsläkare) och möjligen kommer beslutet att förlösa barnet med ett akut kejsarsnitt att göras. Detta är ett beslut som medför ytterligare förändringar av det team som hanterar situationen (med inkoppling av narkosläkare, operationspersonal, läkare och sköterskor från barnkliniken). Alla dessa aktörer bidrar med sin egen kunskap, bakgrund, situationsbedömning, och strategier för att hantera situationen. Graden av säkerhet i denna situation blir beroende av hur dessa olika aktörer interagerar, koordinerar sina handlingar och anpassar sina olika strategier till utvecklingen av situationen snarare än av enskilda aktörers individuella agerande. Säkerhet uppstår på teamnivå, inte på individnivå. I avhandlingen studeras också hur olika strategier för samarbete i team leder till olika resultat i hanteringen av svåra situationer. Genom att använda simulerade spel konstateras att framgångsfaktorer för hantering av svåra situationer är: • Icke-hierarkiska rollstrukturer (alla teammedlemmar har befogenhet att fatta beslut inom sina respektive ansvarsområden) • Delning av övergripande mål • Delning av individuella förväntningar • En förståelse för övriga teammedlemmars roller och ansvarsområden • En funktion som överblickar processen och kan föreslå förändringar av mål eller rollfördelningar Avhandlingens resultat kan användas för att utveckla metoder för att träna team för arbete i olika högriskmiljöer. Ett sådant projekt genomförs redan i vilket forskningens resultat implementeras i ett koncept för träning av de professioner vilka kan komma att bli inblandade i akuta förlossningssituationer. Andra tillämpningsområden i vilka forskningsresultaten kan komma till nytta är i beskrivningar av team vilka hanterar komplexa och dynamiska situationer. I avhandlingsarbetet har metoder för att studera team utifrån begrepp såsom koordinering utvecklats. I avhandlingsarbetet har kvalitativa metoder använts. Dessa redovisas i form av forskarens tolkningar. Tolkningarna kan gälla den situation som observeras, eller de svar som en respondent ger i en intervju. Såväl verkliga miljöer som simulerade spel har studerats och fokus har legat både på att förstå människors agerande i akuta situationer, såväl som på att skapa förutsättningar för förbättrad hantering av akuta situationer. Den sammantagna slutsatsen från de studier som genomförts inom ramen för avhandlingsarbetet är att i ett komplext system, såsom sjukvården, är det orättvist att beskylla den enskilde läkaren eller sköterskan för utgången av en mängd komplexa processer. Det är lika orättvist att prisa den enskilda hjälten för framgången som också den orsakats av en mängd komplexa processer. Att härleda säkerhet till individen i komplexa högrisksystem utgör inte bara ett teoretiskt utan ytterst också ett etiskt problem.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Husbyggnad (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Building Technologies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Annan samhällsbyggnadsteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Other Civil Engineering (hsv//eng)

Nyckelord

escalation

resilience engineering

crisis

emergency

patient safety

simulation

complexity

joint cognitive systems

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)