Dödens semiotik : gravstenen som odödlighetens medium

• Allt fler gravstenar har enbart namn och födelsedata. Likaså minskar antalet gravar med yrkesangivelse. Antalet gravstenar med blommor, fåglar och naturscenerier ökar. Huruvida dessa skall ses som en beskrivning av individen är osäkert, men i vissa fall är det uppenbart, t ex när tecknet utgörs av en hund eller en tydlig yrkessymbol. Liksom i dödsannonserna kan man förvänta sig att också gravstenar kommer att ge antydningar om vem den döda var. På så sätt ökar chansen till odödlighet. Detta kan då antingen göras genom indicier eller genom ikoner, dvs. ett foto av den avlidna. Av de gravstenar som presenterats här kan enbart ett fåtal med säkerhet påstås vara ikoner eller indicier. Förmodligen kommer dessa att bli vanligare i framtiden. Så finns t ex två gravstenar på Västra kyrkogården i Halmstad där den ena har dels en färgbild av den avlidna svenska kvinnan, dels en flygande kolibri som suger nektar ur en blomma. Dessutom sitter en liten groda ovanpå naturstenen. Den andra stenen är rest över en invandrad och har dels en fjäril, dels ett kors, vilka båda är kristna tecken. Över korset finns ett fiskespö med en krokad fisk. Enligt min mening visar dessa tydligt på strävan efter odödlighet. Aven om jag kommer tillbaka om 20 år så vet jag hur kvinnan såg ut utan att någonsin ha träffat henne. Likaså vet jag att den invandrade mannen tyckte om att fiska, och kanske också var troende kristen.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionsvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Religious Studies (hsv//eng)

Nyckelord

gravestones

Sociology of religion

death

semiotics

Publikations- och innehållstyp

kap (ämneskategori)

vet (ämneskategori)