Utveckling av lekotoper för barns naturmöten

• I projekt efter projekt där lekmiljöer för barn skall iordningställas så ser vi hur leken undermineras genom att ytor med naturmark decimeras, vegetationen hålls tillbaka och konstgjorda material ersätter natur. Mot denna utveckling behövs nya strategier för att bevaka naturvärden, underlätta naturmarksetablering och säkra barns och ungas tillgång till en god utemiljö i enlighet med Plan och Bygglagen. Då naturbaserade lekmiljöer är dynamiska platser med levande material behöver man samtidigt göra sig medveten om olika möjliga skötselstrategier redan från start. Det kräver nya typer av dialoger mellan experter för att undersöka villkoren på platser där naturen skall samsas med barns aktivitet. Är det möjligt att tänka sig ett perspektiv där barnen genom sin användning bidrar till platsens skötsel och utveckling? Med stöd från SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö har i detta projekt ett antal forskare och praktiker ingått i dialog kring den problematik och de utmaningar som finns när man skall identifiera och anlägga naturmark som passar barns behov och intressen. Projektet under beteckningen Utveckling av "lekotoper" för barns naturmöten (SLU.ltv.2020.4.1-255) har handlat om att utveckla en förståelse för problematiken, hitta gemensamma perspektiv och en fungerande terminologi för att diskutera frågorna vidare på tvärs av olika fack och praktiker. Viktiga personer för projektets genomförande som vi särskilt vill tacka är personal vid parkenheten i Örebro med Mimmi Beckman i spetsen samt Emma Simonsson vid Urbio, som generöst har bjudit på kunskap och konkreta exempel. Det är denna duo som tillsammans med oss forskare vid SLU, Björn Wiström och Åsa Ode Sang vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp, Marcus Hedblom vid institutionen för stad och land i Uppsala samt Fredrika Mårtensson och Anna Litsmark vid institutionen för människa och samhälle i Alnarp, som har riggat de olika workshopparna som har varit grunden för dialogen. Idén till workshopparna uppstod inom ramen för en dialog mellan ett arbetspaket inom EU-projektet REGREEN med forskare från SLU samt Vinnovaprojektet Hållbara lekmiljöer i Staden där KTH, SLU, Örebro kommun och Urbio ingår. De två projekten har utbyten emellan sig och under ett möte om möjliga synergieffekter väcktes behovet av att behandla frågor kring anläggning av naturmark. I det praktiska arbetet kring lekotoputvecklingen som sker i Örebro efterfrågades kunskap och input på frågor kring design och anläggning av gröna leklandskap med fokus på topografi och växtbäddar. Till de frågor som lyftes fram hörde växtval, etableringsfrågor och frågor om plantors kvalitet, tid för plantering, jordbäddar, skydd, täckodling mm. Forskargruppen har stått för dokumentation och efterföljande reflektioner i rapporten. Vi vill också passa på att tacka alla deltagare i workshopparna som bidragit med sin tid, kunskap och engagemang! Från universitet deltog flera forskare med specialexpertis på området i processen och även antal studenter med examensarbete i ämnet. Det pågår också en 3 mängd olika initiativ runt om i Sverige för att göra barns utomhusliv rikare som vi på detta sätt fått ta del av. Deltagarna finns listade i bilaga 5. Forskarnas insatser i projektet har också stöttats ekonomiskt genom samordning med EU-projektet REGREEN ( https://www.regreen-project.eu/). Projektgruppen från SLU har stått för inramningen till workshoppar, föreliggande dokumentation och avslutande analys i rapporten. Då projektet ägde rum under den globala pandemin har inplanerade fysiska möten behövt ställas in. De behov som ändå finns av att inventera, undersöka och föra dialog på plats hoppas vi få tillgodose i ett kommande partnerskaps-Moviumprojekt som startar under 2021: I projektet Naturbaserade leklandskap med barn och unga får vi chansen att gå vidare och pröva nyvunna insikter på en kommande testbädd i Örebro. Avnämare för arbetet är samhällsplaneringen i stort med fokus på forskares, myndigheters och kommuners arbete med god bebyggd miljö till gagn för friluftsliv och folkhälsa. Fokus ligger på kunskapsstöd till personer från olika sektorer som arbetar med att kartera och tillgängliggöra närnatur för barn - på deras och naturens villkor. Vår förhoppning är att det framöver skall bli lika vanligt att tänka i lekotoper som det är idag att tänka och planera med lekredskap vid anläggning av lekmiljö. Genom processen med workshops och efterföljande dokumentation hoppas vi ha visat prov på hur ett professionellt stöd kan se ut i det viktiga arbetet med att identifiera och utveckla naturbaserade lekmiljöer.

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Landskapsarkitektur (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Landscape Architecture (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)