Organogen jordbruksmark i Sverige 1999-2008

• Syftet med denna studie har varit att göra en uppskattning av arealen odlad organogen jord i Sverige, analysera vad som odlas på dessa jordar samt se hur odlingen förändrats sedan 1999 och fram till idag (2008). Det går med relativt stor noggrannhet att bestämma arealen odlad organogen jord med hjälp av Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) jordartsdatabas och Jordbruksverkets blockdatabas över EU-stödsberättigad jordbruksmark med tillhörande gröddatabas (IAKS). Där jordartsdata saknas kan ytorna istället analyseras med en 40K strålningskarta. Noggrannheten varierar dock inom olika delar av landet framför allt på grund av att detaljerad jordartskartering inte finns i digitaliserad form över allt. På ca 12 % av blockarealen finns ingen regelrätt jordartskartering utan 40K-kartan eller den minst noggranna karteringen har använts istället. Enligt inventeringen består ca 5,6 % av jordbruksmarken i Sverige (åkermark + betesmark/slåtteräng) av torvjord. Om man även inkluderar gyttjejordarna (gyttja, lergyttja, gyttjelera, kalkgyttja och bleke) blir procentandelen 7,6 %. Av en total areal jordbruksblock på 3 525 259 ha har 267 990 ha klassats som organogen jord. Den organogena jorden fördelar sig i vår inventering på 61 % torv (torvdjup ? 0,5 m), 14 % ytlig torv (torvdjup < 0,5 m) och 25 % gyttjejordar (gyttja, lergyttja, gyttjelera, kalkgyttja och bleke). Uppskattningen av arealen gyttjejordar är i denna undersökning emellertid ganska osäker eftersom dessa jordar klassas mycket olika i de olika databaserna. Odlingsintensiteten på de organogena jordarna är i allmänhet lägre jämfört med genomsnittet för all odlad jord. På de organogena jordarna var vallandelen ca 40 %, betesmark 22 % och träda ca 7 % av totalarealen. Inom de organogena jordarna är torvjordarna mindre intensivt odlade än gyttjejordarna vars egenskaper påminner mer om mineraljordarna. Kontinuitetsanalysen verifierar att de organogena jordarna är relativt extensivt odlade med ca 16 % av arealen i permanent vall (10 av 10 år). Intensiv odling av radgrödor som potatis och morötter (radgrödor minst 5 år av 10) sker på en liten areal i framför allt Skåne och i viss mån Blekinge. En stor del av arealvariationen över åren 1999-2008 på såväl organogen jord som all jordbruksmark (åkermark + betesmark och slåtteräng), kan förklaras av gårdsstödsreformens genomförande 2005. Arealerna ökade inför reformens genomförande eftersom arealerna det året låg till grund för stödrätterna framöver. Den totala spannmålsarealen i landet oavsett jordart minskade kraftigt de första åren efter gårdsstödets införande på grund av de låga spannmålspriserna. Med höjda spannmålspriser 2007/2008 ökade arealen igen. I och med gårdsstödsreformen blev vallodling lönsammare relativt spannmålsodlingen med ökande arealer som följd. Kravet på uttagen areal (obligatorisk träda) försvann 2008 varpå trädesarealen i princip halverades. En intressant fråga framöver är att försöka identifiera den areal organogen jordbruksmark som tagits ur produktion under senare tid för att bättre kunna uppskatta Sveriges växthusgasemissioner samt testa om det är möjligt att identifiera lämpliga områden av övergiven organogen jordbruksmark som kan återställas till våtmark i syfte att minska utsläppen av växthusgaser från dessa jordar

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Annan lantbruksvetenskap -- Miljö- och naturvårdsvetenskap (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Other Agricultural Sciences -- Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use (hsv//eng)

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Jordbruksvetenskap (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Agricultural Science (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)