Äppleförädling på Balsgård

• Av sura vildkart kan man möjligen koka marmelad – men för direkt konsumtion behövs något betydligt bättre. I Sverige har vi odlat domesticerade äpplen för den goda smakens skull i flera hundra år. Trots denna långa odlingshistoria, har det alltid varit problem med tillgången på lämpliga sorter för vårt klimat. Permanenta kommittén för fruktodlingsförsök inrättades 1922, och kunde genom provodlingar snart visa att det dåvarande sortmaterialet inte alls dög. Detta underströks dessutom av de två stränga vintrarna 1939–40 och 1940–41 när 25% av de svenska fruktträden frös bort! Utomlands hade man i början av 1900-talet börjat starta särskilda inrättningar med målsättningen att förädla fram nya och bättre sorter. Efter studieresor till dylika institutioner, medverkade den kände genetikern och växtförädlaren Herman Nilsson-Ehle till bildandet av Föreningen för växtförädling av fruktträd på ett fruktodlarmöte i Kristianstad sommaren 1941. Tack vare bra lokalklimat och lätta, varma jordar var Kristianstadsbygden ett av de viktigaste områdena inom den svenska fruktodlingen. Genom bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde föreningen köpa in jordbruksegendomen Trädgårdsberg i Fjälkestad, en mil norr om Kristianstad. För att anknyta till det närbelägna Balsberget, beslöt föreningen att ändra namnet på både egendomen och institutionen till Balsgård.

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Trädgårdsvetenskap/hortikultur (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Horticulture (hsv//eng)

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Bioteknologi med applikationer på växter och djur -- Genetik och förädling inom lantbruksvetenskap (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agricultural Biotechnology -- Genetics and Breeding in Agricultural Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

art (ämneskategori)