| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Stabilt men polariserat förtroende för svensk nyhetsrapportering 2016—2018
- 2019
-
Ingår i: Mediestudiers årsbok 2018/2019. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198498233 ; , s. 162-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den svenska befolkningens förtroende för medier präglas av en påtaglig stabilitet. Få förändringar har skett i förtroendenivåerna under 2000-talet. Public service-medierna toppar förtroendeligan, medan kvällspressen och kommersiella radiokanaler hamnar längst ned på skalan. Så ser åtminstone mönstret ut på en övergripande nivå. Under ytan har det dock rört på sig i vissa grupper. Det är tydligt att allmänhetens förtroende för medier har kommit att bli mer partipolitiserat, där i synnerhet skillnader i förtroendenivåer har ökat mellan sympatisörer till partier på den vänstra delen av den politiska spelplanen och sympatisörer till partier på den högra planhalvan. Med utgångspunkt i resultat från 2016–2018 års nationella SOM-undersökning1, genomförda vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redovisar det här kapitlet hur människors förtroende för svenska nyhetsmediers samhällsbevakning inom sju områden ser ut. Likt resultaten från 2016 och 2017 års mätningar, visar utfallet att det även 2018 är mediernas bevakning av sjukvården som hamnar i toppen, medan bevakningen av brottslighet och invandring hamnar i botten. Jämförelser mellan de tre åren visar på en tydlig stabilitet i förtroendenivåer. Likt förtroendet för medieinstitutioner och medieorganisationer, är förtroendet för mediernas nyhetsbevakning tydligt partipolitiserat, i synnerhet när det gäller områden som brottslighet och invandring.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Slutna rum och öppna landskap
- 2017
-
Ingår i: Andersson U. (red). Slutna rum och öppna landskap: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015. - Göteborg : SOM-institutet vid Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673380 ; , s. 9-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta inledande kapitel ges en beskrivning av vilka samhällsfrågor skåningarna tycker är viktigast idag, hur de uppfattar olika regionala och kommunala serviceområden samt vilken inställning de har till en rad aktuella politiska frågor och förslag. Kapitlet belyser också frågor som rör synen på hur det är att arbeta och leva i Skåne.
|
|
| 3. |
- Enström, Daniel, 1993, et al.
(författare)
-
Yrkesgruppers ideologiska polarisering 1998-2018
- 2019
-
Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673441 ; , s. 455-475
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den politiska kartan i Sverige har under det senaste decenniet kommit att i allt högre utsträckning ritas om i takt med att nya konfliktlinjer fått större genomslag. Till den traditionella vänster-högerdimensionen har tillkommit ett slags kulturell konflikt dimension, som löper mellan libertära respektive traditionella värden. I denna dimension har frågor kring migration visat sig ha särskilt stor betydelse. I vårt kapitel tittar vi närmare på hur inställningen till migrationsfrågan har påverkat väljarnas subjektiva placering på vänster-högerskalan, deras sympatier för ett politiskt parti (S) samt deras generella inställning till traditionellt fördelningspolitiska sakfrågor. Vi gör det genom att jämföra förändringar inom olika yrkesgrupper, för att på så sätt klargöra huruvida migrationsfrågan har kommit att bidra till ökad polarisering i grupper som tidigare varit relativt lika sett till vänster-högerplacering, partisympati och policypreferenser. Med andra ord, har migrationsfrågan bidragit till ökad polarisering inom olika yrkesgrupper, och skiljer sig polariseringstakten mellan olika yrkesgrupper?
|
|
| 4. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992, et al.
(författare)
-
Nu när opinionen omfamnar EU – är det dags för ett Europas förenta stater?
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 203-216
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under flera år har det synts ett ökande stöd för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Inte minst under 2022. I samband med Rysslands invasion av Ukraina ökade stödet betydligt och en klar majoritet av svenskarna är nu för medlemskapet. I ljuset av att EU allt mer ämnar utöka sina befogenheter på områden såsom miljö, ekonomi, invandring och militär väcks frågan om svenskarna vill fördjupa sin relation med EU. Det korta svaret på den frågan är nej. Svenska folkets inställning till EU kan sammantaget sägas vara ljum. De är varma anhängare av unionen idag, men kyligt inställda till en fördjupning. Detsamma gäller inställningen till att låta unionen växa genom att ta in ytterligare medlemsländer. Ett undantag finns dock. I skuggan av kriget i Europas östligaste delar kan en majoritet av svenskarna, oavsett partipolitisk tillhörighet, tänka sig att släppa in Ukraina i den Europeiska unionens gemenskap.
|
|
| 5. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992, et al.
(författare)
-
Stort stöd för EU – begränsad vilja till ökad interaktion.
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 269-286
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Aldrig förr har den svenska allmänhetens stöd för EU legat på så höga nivåer som under de senaste två åren. Sex av tio invånare är för det svenska medlemskapet och närmare sju av tio menar att Sverige inte bör lämna unionen. Skillnaderna i synen på EU har för de flesta samhällsgrupper minskat över tid, även om skiljaktigheter kopplade till exempelvis partisympati fortfarande kvarstår. Det starka stödet för EU omfattar dock inte en önskan om ökad integration på finanspolitiska och utrikespolitiska områden. Här är svenskarnas uppfattning snarast att situationen är bra som den är. Medborgarna gör däremot en positiv bedömning av vilken påverkan EU har haft på militär säkerhet, miljö och sysselsättning. Förhållandet är det motsatta för invandring – här har EU istället haft en negativ påverkan på situationen i Sverige. Givet den osäkra situation som råder runt om i världen år 2020, finns det dock anledning att fundera över hur stödet för EU och för den europeiska integrationen kommer att se ut framöver.
|
|
